Samhällsvetenskap Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet samhällsvetenskap

1. Doktorsavhandlingen kan utgöras av en enda sammanhängande framställning, en så kallad monografiavhandling (vanligt inom teologi, juridik och humaniora) eller ett antal tidigare publicerade vetenskapliga artiklar som fogas samman till en enhet med en inledande, sammanfattande text, en så kallad sammanläggningsavhandling (vanligt inom medicin, naturvetenskap, teknikvetenskap och samhällsvetenskap). Denna sammanfattande introduktion kallas i praxis "kappa" eller "ram" (från ramberättelse). Avhandlingen skall - oavsett format - presentera resultat från författarens egen forskning och vara av en sådan kvalitet och ha ett sådant nyhetsvärde att den är eller kan vara föremål för internationell vetenskaplig publicering. (källa)
2. Sedan medeltiden har man delat in den akademiska forskningen i fyra vetenskapsområden (huvudområden eller fakulteter): teologisk (idag på vissa håll ersatt av icke-konfessionell religionsvetenskap), juridisk fakultet, medicinsk och filosofisk fakultet, som under 1900-talet började delas upp i en humanistisk, en matematisk-naturvetenskaplig och (senare) en samhällsvetenskaplig fakultet. Idag grupperar Högskoleverket den akademiska forskningen i följande fyra vetenskapsområden: naturvetenskapligt (som studerar naturen och dess lagbundenhet, men även innefattar matematik och formella vetenskaper), tekniskt (som studerar principer för mänskliga artefakter), medicinskt (som i vissa andra sammanhang betraktas som del av naturvetenskapen), och humanistiskt-samhällsvetenskapligt. Det senare området kan i sin tur delas upp i humaniora, där människan som kulturell varelse studeras, och samhällsvetenskap inklusive beteendevetenskaperna, där samhället och mänskligt samspel studeras. Ett lärosäte som har ett vetenskapsområde (en fakultet) har rätt att ge forskarexamina inom området. I Sverige definieras ett universitet som ett lärosäte som har minst två vetenskapsområden. (källa)
3. inom samhällsvetenskapen en benämning på de normer och regler som strukturerar mänskligt handlande till bestående eller återkommande beteendemönster (se samhällsinstitution). (källa)
4. Integration (samhälle) – inom politik och samhällsvetenskap: en process eller ett mål för att nå en förening av skilda delar till en större helhet. (källa)
5. Kandidatexamen kan ges ett förled. Exempelvis ges inom humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap och matematik (ämnen inom den klassiska filosofiska fakulteten) förledet filosofie, och inom teknik teknologie (förkortas fil. kand. respektive tekn. kand.). Teknologie kandidatexamen har stora likheter med högskoleingenjörsexamen. Eventuellt tillförs även ett efterled som specificerar huvudämne, inriktning eller utbildningsprogram, exempelvis "i historia" eller "med samhällsvetenskaplig internationell inriktning". (källa)
6. Social konstruktion – begrepp i samhällsvetenskap. (källa)
7. Kriminologi (latin: crimen "brott", grekiska logia "-lära", av logos "ord"), en tvärvetenskaplig samhällsvetenskap om brott, dess orsaker, omständigheter, samband och följder, samt samhällets reaktioner på brott. (källa)
8. Skillnaden mellan socialantropologi och kulturantropologi kan anses vara relativt marginell. Socialantropologi är läran om människan som social varelse, och kulturantropologi är läran om människan som kulturell varelse. Socialantropologer fokuserar på samhällen och sociala strukturer, inom vilka kulturer utgör en del, medan kulturantropologer fokuserar på kulturer och meningssystem, inom vilka de sociala systemen utgör en del. I kontrast till kulturantropologi skulle således socialantropologi kunna betraktas som 'vetenskapen om folkgruppers sociala och samhälleliga förhållanden'. Socialantropologi relaterar därmed mer till samhällsvetenskap och kulturantropologi till humaniora. Men eftersom skillnaderna mellan samhällsvetenskap och humaniora är diffus bör därför också avgränsningarna mellan dessa discipliner i viss mån betraktas som flytande. (källa)
9. Kulturvetenskap (kulturvetare) (engelska: cultural studies) är helheten av alla de akademiska discipliner som studerar mänskliga kulturer, eller uttrycken för eller lämningarna efter mänskliga kulturer, till exempel humaniora, samhällsvetenskap och dylikt. Den har sitt ursprung i 1960- och 1970-talens teoristrider inom human- och samhällsvetenskaperna. Den är inget avgränsat "fält", någon avgränsad teori eller metodologi, utan för bruk av flera - marxism, feminism, dekonstruktion, psykoanalys, etnografi. Cultural Studies analyserar med hjälp av dessa och andra verktyg. (källa)