Samhällsforskning Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder samhällsforskning, varianter, uttal och böjningar av samhällsforskning

Samhällsforskning synonym, annat ord för samhällsforskning, vad betyder samhällsforskning, förklaring, uttal och böjningar av samhällsforskning.

Vad betyder och hur uttalas samhällsforskning

Samhällsforskning uttalas sam|hälls|forsk|ning och är ett substantiv.

Ordformer av samhällsforskning

Singular

samhällsforskning
obestämd grundform
samhällsforsknings
obestämd genitiv
samhällsforskningen
bestämd grundform
samhällsforskningens
bestämd genitiv

Samhällsforskning är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet samhällsforskning

  1. I Sverige skapades en forskningsrådsorganisation under 1940-talet med USA och Storbritannien och, åtminstone beträffande teknik, Tyskland som förebilder. De första forskningsråden inrättades 1942 med inriktning på teknikforskning (Tekniska forskningsrådet) respektive byggnadsforskning (Statens råd för byggnadsforskning), och 1944 till 1947 följde forskningsråd för jordbruksforskning (Statens råd för skogs- och jordbruksforskning), medicinsk forskning (Medicinska forskningsrådet), naturvetenskaplig forskning (Naturvetenskapliga forskningsrådet) respektive samhällsforskning (Statens råd för samhällsforskning). En större omorganisation följde 1977, och 2001 slogs flera av forskningsråden samman till ett enda, Vetenskapsrådet. (källa)
  2. Myrdal, Gunnar: Objektivitetsproblemet i samhällsforskningen. Sthlm 1968. (källa)
  3. Sveri var forskningsstipendiat vid Norges almenvitenskaplige forskningsråd 1950–1959, innehade forskartjänst vid Statens råd för samhällsforskning 1960–1964, var expert i utredningen angående försöksverksamheten mot ungdomsbrottsligheten 1960–1964, sakkunnig i kommittén för behandlingsforskning vid ungdomsvårdsskolorna 1961–1964, expert i trafikmålskommittén 1963–1972 och filmcensurutredningen 1965–1969. (källa)
  4. 1976 gav Jolin ut boken Sverige nästa? och 1982 gav han ut boken Varför vi inte kan lita på massmedia?. Den sistnämnda boken gavs ut av "Svenska föreningen för samhällsforskning" som enligt Expos drevs av Jolin själv tillsammans med antisemiten Jüri Lina. Skriften marknadsfördes av BSS och senare också av Sverigedemokraterna. Denna bok utgör till viss del en fortsättning på Jolins tidigare konspirationsteoretiska verk men innehåller också Jolins tankar om rasbiologi. I boken hävdar Jolin att det "kommunistiska inflytandet i massmedia" gör att vissa grundläggande fakta censureras, till exempel att "rasblandning innebär en nedgång i fråga om allmän intelligens och kreativitet hos ett folk" eftersom "de olika huvudraserna skiljer sig åt inte bara till det yttre utseendet utan även till intelligens och kreativitet". (källa)
  5. Aage Hastrup var son till ingenjören och direktören Poul Hastrup (1890-1932) och Alma Lange (1888-1984). Efter att han tog realexamen 1937 utbildades han till journalist på Frederiksborg Amtstidende, Kjerteminde Avis och Faaborg Avis (1938-1942). Därefter engagerade han sig politiskt som distriktssekreterare (1942-1943) och studiesekreterare (1943-1945) i Konservativ Ungdoms (KU) landsorganisation. Det var på Hastrups initiativ som partiets bildningsförbund, Folkeligt Oplysningsforbund (FOF), bildades 1947 och han satt i dess verkställande utskott till 1953. Därefter blev han partisekreterare för Det Konservative Folkeparti (1945-1947), redaktör av tidskriften Vor Tid (1945-1950) och sekreterare i den konservativa riksdagsgruppen (1947-1950). Han var därefter anställd som journalist på Berlingske Aftenavis (1950-1956) och sedan som redaktör för den samma (1956-1958). Han återvände sedan till det politiska området som chef för partiets information- och presstjänst, en ställning han innehade till 1967. Därefter var han chef för partiets kontor för politik- och samhällsforskning. (källa)
  6. ledamot i Statens råd för samhällsforskning, 1972–1977. (källa)
  7. Wallin tog 1950 studentexamen, 1954 folkskollärarexamen, studerade vid Göteborgs universitet där han 1959 blev filosofie kandidat och 1963 filosofie licentiat. Han arbetade 1954–1959 som folkskollärare i Göteborg, 1959–1962 som assistent vid pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet, 1962-1964 som extraordinarie universitetslektor och från 1965 som tillförordnad universitetslektor. Från 1967 innehade han vid samma institution en av Statens råd för samhällsforskning inrättad forskningstjänst i utbildningsteknologi. Han var en ledande företrädare för den pedagogiska inriktning som kallas undervisningsteknologi. Från 1979 var han professor i praktisk pedagogik vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.