Samhällsgrupp Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet samhällsgrupp

1. Adel (lantadel) (adelskap, ridderskap, frälsemän) är en av börd överordnad samhällsgrupp. Oftast syftar ordet på en grupp som av främst militära skäl uppstod i feodalsamhället och som (vanligen av en kung) beviljades lagstadgade, vanligen ärftliga privilegier förenade med titlar och särskilda heraldiska rangtecken. Ordet adel kan även användas för en bördsaristokrati i samhällen som inte är feodala, till exempel antikens Rom. Adelsprivilegierna var av ekonomisk, politisk, organisatorisk och social karaktär. De kunde vara mycket betydande och innebära till exempel skattefrihet ("frälst" från beskattning) och företräde till statliga ämbeten, men också försvarsplikt i krigstider eller när kungen kallade. I Sverige och många andra moderna samhällen har adelskap inte längre någon större praktisk betydelse. (källa)
2. Korporativism eller korporatism (av senlatinets corporativus, av latinets corporo 'göra till kropp', ytterst av corpus 'kropp') är en politisk, ekonomisk och social åskådning som betonar individens tillhörighet till socialt, ekonomiskt, yrkesmässigt, etniskt, nationellt, familjebaserat eller på annat sätt definierade samhällsgrupper. Den egna gruppens gemensamma intressen ska ligga till grund för alla beslut i olika frågor. Samhället ses som en organisk kropp, en helhet som de olika samhällsgrupperna (korporationer) utgör integrerade delar av. (källa)
3. Interaktion mellan musik och teater går åtminstone tillbaka till antiken, där både viskonsten och dramat dominerande diktningen. Det grekiska dramat bestod till stor del av sjungen text, både av pjäsens huvudkaraktärer och den kommenterande kören. Under medeltiden fanns musikaliska påskspel och närliggande stilar som commedia dell'arte. Skådespelare, musiker och andra former av underhållare, såsom akrobater utgjorde under denna tid en samhällsgrupp med låg status. Renässansteatern använde ofta inslag av såväl musik, som andra former av angränsande "externa" nöjestyper: akrobater, jonglörer, clowner och så vidare i sina pjäser. (källa)