Samhällsstege Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet samhällsstege

1. Englands sociala struktur 1750–1815 präglades av ett samhälle där de skrankor som skiljde samhällsklasserna åt var överbryggbara. Det fanns inga stånd med i lagen fastställda privilegier. Den sociala rörligheten fanns men var mycket långsam, det gick att nå de högre klasserna fast det var mycket svårt och blev under perioden svårare, inte lättare. Fluktuationer i inkomst och status följde livscykeln och det var lika lätt att sjunka nedåt på samhällsstegen som att stiga uppåt. Klasskamp i marxistisk mening existerade inte, därför att samhällets konfliktlinjer inte ägde rum mellan jordägare, kapitalister eller arbetare utan mellan olika samfund, näringsgrenar och konkurrerande yrken. Intressegrupper var viktigare än klass. Klassen var därför inte heller det som människorna i första hand identifierade sig med. Identifikationen uttrycktes i stället i form av respekt, lojalitet, yrke och familj. (källa)
2. Serien utspelar sig under stumfilmsepoken 1912–1930 och kretsar kring fabrikslärlingen Arvid Sjögren. Han blir violinist på biograf och lyckas därmed klättra några pinnhål på samhällsstegen. De fyra avsnitten hette Nybörjaren, Flyttningen, Bröllopet och Katastrofen. (källa)
3. Rob de Wijk hävdar å andra sidan att parallellsamhällen existerar, vilka i den slutna miljön gömmer brottslighet och terrorism, att socialt och ekonomiskt utanförskap i sådana parallellsamhällen leder till oro, och att det i dessa samhällen finns högutbildad medelklass som blir alltmera indignerad över svårigheten att röra sig uppåt på samhällsstegen. Samma parallellsamhälle kan både radikalisera personer i riktning mot terrorism och åt brottslighet (våldsfrämjande radikalisering). Enligt de Wijks uppfattning är det inte de fattiga som radikaliseras i parallellsamhällen, utan främst de högutbildade, och därför anser han inte att orsaken till kriminaliteten bör härledas till socioekonomiska förutsättningar. (källa)
4. Cederborghs stora kroppshydda och myndiga stämma gjorde honom till en mycket använd birollsskådespelare i facket "myndiga gubbar", särskilt sådana lite högre upp på samhällsstegen, som storbönder, grosshandlare, direktörer och poliser. (källa)