Sammanskriva Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder sammanskriva, varianter, uttal och böjningar av sammanskriva

Sammanskriva synonym, annat ord för sammanskriva, vad betyder sammanskriva, förklaring, uttal och böjningar av sammanskriva.

Vad betyder och hur uttalas sammanskriva

Sammanskriva uttalas samm|an|skriva och är ett verb (lös eller fast sammansättning), böjs som skriva.

Ordformer av sammanskriva

Aktiv

sammanskriva
infinitiv
sammanskriver
presens
sammanskrev
preteritum
sammanskrivit
supinum
sammanskrivande
presens particip
sammanskriv
imperativ

Passiv

sammanskrivas
infinitiv
sammanskrivs
presens
sammanskrevs
preteritum
sammanskrivits
supinum

Perfekt particip

sammanskriven en
~ + subst.
sammanskrivet ett
~ + subst.
sammanskrivna den/det/de
~ + subst.

Alternativa böjningsformer passiv

sammanskrives
presens

Sammanskriva är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Andra språk

Sammanskriva på Engelska

  • write together

Hur används ordet sammanskriva

  1. Paragraftecken, §, utmärker avsnitt i lagtext, stadgar, protokoll och liknande. Paragraftecken före siffra (§ 7) utläses paragraf sju, paragraftecken efter siffra (7 §) utläses sjunde paragrafen. Mellanslag används alltid mellan paragraftecknet och siffran. Tecknet används på grund av sin karaktär normalt enbart tillsammans med siffror, men kan vid studentikos stavning vid juridisk fakultet ersätta bokstaven s, så att till exempel ordet "spex" blir stavat "§pex" eller "§pecks". När det i juridisk doktrin och i rättsliga handlingar hänvisas till flera paragrafer dubbeltecknas ofta paragraftecknet (t.ex. "3, 4 och 7 §§") och utläses då som "tredje, fjärde och sjunde paragrafer(na)", på samma sätt som exempelvis "s." för "sida" dubbeltecknas när man avser flera sidor i litteraturhänvisningar. Språkrådet avråder från dubbelteckning i boken Svenska skrivregler, men i skriften Myndigheternas skrivregler godkänns en sådan användning. Tecknet är skapat av två S och står för signum sectionis, latin för "tecken" mellan "stycke" och användes alltså just för att markera nytt stycke i en text. Därifrån har det kommit att överföras till sin nuvarande, något annorlunda användning, eftersom en lagparagraf ofta innehåller flera textstycken. Paragraftecknet används regelbundet i nordisk och tysk lagtext, normalt inte i anglosaxisk, på engelska står ordet "paragraph" just för "stycke" i text, medan en lagparagraf kallas "section" och det förekommer att när engelsk text hänvisar till svensk lag, §-tecknet ersätts med "s.". Eftersom tecknet är skapat av två sammanskrivna S, räknas det som en ligatur. (källa)
  2. I 1963 års namnlag infördes den nya formen tilläggsnamn, som i 1983 års namnlag fick ny beteckning mellannamn. Från 2017 års personnamnslag kan inte längre nya mellannamn antas, och möjligheten infördes i stället att lägga samman två olika efternamn man har rätt att kunna bära till ett kombinerat namn. Om det kombinerade namnet ska sammanskrivas med bindestreck eller mellanrum är valfritt. Personer som har ett mellannamn sedan förut är fria att behålla det, men kan kostnadsfritt göra den administrativa ändringen att mellannamnet formellt görs om till ett av två efternamn. (källa)
  3. Open Street Map, internt sammanskrivet som OpenStreetMap (OSM, engelska för öppen vägkarta), är ett ideellt projekt för framtagning av geografisk information. Datan kan sedan användas för att skapa vägkartor, kartor för geocaching, kartor över sevärdheter i en viss ort eller andra ändamål, både ideellt och kommersiellt. (källa)
  4. Det finns ett antal ord som kan sägas vara en sorts "hybrider", genom att till formen (eller den tidigare formen) vara imperativa verbfraser, men som ofta eller alltid fungerar som interjektioner av sistnämnda slag ovan, eller åtminstone upplevs som samma ordtyp. Till dem hör förlåt, hjälp! (utrop), var så god (som ju lexikaliserats till varsågod och kan betraktas som en äkta interjektion) och far väl (också den lexikaliserad sammanskriven). Välkommen, som ju förlorat imperativverbet var, kan också räknas till dessa. (källa)
  5. Bland annat uppgjorde han 1687 förslag till Stettins befästande, 1688 till publika hus i Karlskrona och till byggnader för Amiralitetet, 1689 till Drottningskär och till Karlshamns försvarsverk, 1692 till Kungsholmen och 1693 till slutningsverket i Karlskrona, 1704 utarbetade han en topografisk karta över Göteborg med omgivningar, och 1709 sammanskrev han ett längre betänkande över de honom anförtrodda befästningarna. Han efterlämnade egenhändiga anteckningar om sitt levnadslopp intill 1715 (tryckta i sjunde samlingen av Loenboms "Handlingar till kung Carl XI:s historia"). (källa)
  6. Av den svenska krönikesviten ingår i handskrifterna A-C endast Erikskrönikan, medan D-F innehåller även Karlskrönikan. De två krönikorna har i D-F sammanskrivits med hjälp av den så kallade förbindelsedikten. I det sammanhanget har det också skrivits en ny inledning som för tillbaka händelseförloppet till Erik den heliges tid. Av inledningen framgår tydligt att dess syfte varit att försöka bevisa kung Karl Knutssons härstamning från Erik. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.