Samtalsgrupp synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas samtalsgrupp

Samtalsgrupp uttalas sam|tals|grupp.

Ordformer och varianter av samtalsgrupp

Samtalsgrupp är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet samtalsgrupp

Konfirmationsakten förbereds med en period av konfirmandundervisning. Arbetet sker i större och mindre samtalsgrupper och kan bland annat innehålla drama, musik, lek, andakt, skapande verksamhet och att fika tillsammans. I församlingen håller ett arbetslag i konfirmationsundervisningen. Det kan bestå av musiker, församlingspedagog, diakon, präst eller andra anställda och ideella ledare. Ofta finns också unga ledare med, som är något eller några år äldre än konfirmanderna och som nyss själva varit konfirmander. Konfirmandtiden avslutas med konfirmationsgudstjänst, vars redovisande del utformas av konfirmandgruppen. Själva konfirmationsmomentet är en bön med handpåläggning då prästen och ledarna lägger sina händer på konfirmandens huvud och ber för konfirmanden Det är även möjligt att som vuxen konfirmeras i Svenska kyrkan.

Mera allvarliga samtal är Svensk kod för bolagsstyrning tänkt att skapa förutsättningar för. Under styrelsemöten rekommenderar den generellt inte mer än sju deltagare, för att ett funktionellt samtal ska vara möjlig och för att grunderna för bästa möjliga beslut och diskussion ska infinna sig. Deltagarantal över det resulterar som regel i att en grupp i gruppen tar över och flera "samtalsdeltagare" sitter tysta och lyssnar. Som jämförelse så sker vid oreglerade vanliga samtal på tu man hand som utökas till tre eller flera deltagare som regel uppkomsten av ett mönster, där en tar på sig en ledarroll och även använder det största talutrymmet. Undersökningar visar att inte ens vid vanliga samtal mellan två personer så fördelar deltagarna per ömsesidig automatik lika på talutrymmet. Vanligast är fördelningen 70 % respektive 30 %. "Jag-svaga", skygga eller ledsna personer använder förmodligen av egen vilja cirka 10 %, av det tillgängliga utrymmet. En ökning från fem till 7 deltagare i samtalsgruppen mer än fördubblar antalet relationer, och möjligheten till språklig interaktion och dialog minskar drastiskt.

Det har konstaterats att vardagsdialoger avlöper enligt vissa mönster där öppningsfas, huvudfas och avslutningsfas kan urskiljas. Under samtalets gång uppvisar deltagarna vissa beteenden som mer eller mindre noga följer inövade normer för att säkerställa dialogens/samtalets smidiga förlopp. Dit hör rollbyte mellan lyssnare och talare, verbala och icke-verbala lyssnarsignaler, pauser, avbrott mm. Reglerna för dialoger är också kulturellt determinerade och även antalet deltagare påverkar dialogens form och utveckling. En mer allvarlig dialog är Svensk kod för bolagsstyrning tänkt att skapa förutsättningar för. Under styrelsemöten rekommenderar den generellt inte mer än sju deltagare, för att en dialog ska vara möjlig och för att grunderna för bästa möjliga beslut och diskussion ska föreligga. Deltagarantal över det resulterar som regel i att en grupp i gruppen tar över och flera deltagare sitter tysta och lyssnar. Som jämförelse så sker vid oreglerade vanliga samtal som utökas till tre eller flera deltagare som regel uppkomsten av ett mönster där en tar på sig en ledarroll och även använder det största talutrymmet. Undersökningar visar att inte ens vid vanliga samtal mellan två personer så fördelar deltagarna per ömsesidig automatik lika på talutrymmet. Vanligast är fördelningen 70 % respektive 30 %. "Jag-svaga", skygga eller ledsna personer använder förmodligen av egen vilja cirka 10 %, av det tillgängliga utrymmet. En ökning från fem till 7 deltagare i samtalsgruppen mer än fördubblar antalet relationer, och möjligheten till språklig interaktion och dialog minskar drastiskt.

Diakontjänsten kan inom Svenska kyrkan vara socialt inriktad, och man ägnar sig mer åt praktisk handling, såsom hembesök och stödjande samtal. Diakonerna tjänstgör även i gudstjänster, vid förbön och nattvard. De kan även leda olika grupper, exempelvis samtalsgrupper, bibelstudiegrupper eller sorgegrupper.

Stödgrupper har alltid funnits utan att benämnas som stödgrupp i exempelvis ordenssällskap, brödraskap och deras frimurarverksamheter. Istället har ord som patientgrupp, samtalsgrupp, cirkelgrupp och i viss mån kamratstöd använts. Sedan 1900-talet finns grupper i mer formaliserad form tillhandahållet av olika föreningar som Barnens rätt i samhället och Autism- och Aspergerförbundet. Vårdinstitutioner tillhandahåller grupper som assisteras av legitimerad personal vars ordföranderoll är så nedtonad att stödgruppen ändå kan anses som "oberoende". Olika intresseföreningars verksamheter använder snarlika såna mötesformer där en mentor eller expert närvarar och vid behov kan assistera.

Andrén var också ekumeniskt verksam i relationerna mellan Svenska kyrkan och Stockholms katolska stift och deltog i flera officiella luthersk-katolska samtalsgrupper och utredningar i Sverige. Där man publicerat rapporterna Äktenskap och familj i kristen belysning (1975) Ekumenisk samsyn om dop och kyrkotillhörighet (1978) och Biskopsämbetet (1988).