Vad betyder och hur uttalas samutnyttja
Samutnyttja uttalas sam|ut|nyttja -de.
Ordformer och varianter av samutnyttja
Aktiv
- samutnyttja
- infinitiv
- samutnyttjar
- presens
- samutnyttjade
- preteritum
- samutnyttjat
- supinum
- samutnyttjande
- presens particip
- samutnyttja
- imperativ
Passiv
- samutnyttjas
- infinitiv
- samutnyttjas
- presens
- samutnyttjades
- preteritum
- samutnyttjats
- supinum
Perfekt particip
- samutnyttjad en
- ~ + subst.
- samutnyttjat ett
- ~ + subst.
- samutnyttjade den/det/de
- ~ + subst.
Samutnyttja är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet samutnyttja
I början av 1970-talet togs beslut om att bygga en marin kustradiostation, samt att eventuellt samutnyttja den av Televerket ägda Härnösand radios anläggningar.
Shared services är namn på verksamhetsorienterade stödfunktioner inom en organisation som kan samutnyttjas av flera verksamhetsdelar. Typiskt avser man administrativa stödfunktioner för ekonomiservice, personalservice, och IT-support. Då kompetenskraven för de som arbetar med shared services oftast inte är företagsunika, kan ofta personal från bemanningsföretag användas. Även outsourcing av dessa funktioner sker ibland.
I tunnlarna finns viktig infrastruktur såsom elkablar, fjärrvärmerör, fiber och ibland vatten- och avloppsledningar eller naturgasledningar. Under Storstockholm finns runt 350 kilometer sådana tunnlar. Motsvarande siffra för Göteborg är runt 140 kilometer. Tunnlarna ägs och förvaltas av de som brukar dem. Det innebär bl.a. TeliaSonera, Fortum och Göteborg Energi samt Stockholm Vatten i Stockholm och Kretslopp och vatten i Göteborg. Gemensamhetstunnlar är ofta skyddsobjekt enligt skyddslagen. Tunnlarna kan vara körbara med bil och upplysta med lampor. I tanken vid byggandet låg inte bara effektivt samutnyttjande utan också önskemålet om att säkra denna infrastruktur, även i ett krigsperspektiv. En av de lägst belägna tunnelsträckorna är passagen av Göta älv i Göteborg, där den s.k. Shelltunneln passerar 140 meter under vattenytan, en bit väster om Älvsborgsbron. Det kan i gemensamhetstunnlarna finnas passager och borrhål till andra tunnlar, t.ex. till spillvattentunnlar där det rinner avloppsvatten och till dagvattentunnlar där det rinner regnvatten.
