Vad betyder och hur uttalas samvariera
Samvariera uttalas sam|vari|era -de.
Ordformer och varianter av samvariera
Aktiv
- samvariera
- infinitiv
- samvarierar
- presens
- samvarierade
- preteritum
- samvarierat
- supinum
- samvarierande
- presens particip
- samvariera
- imperativ
Passiv
- samvarieras
- infinitiv
- samvarieras
- presens
- samvarierades
- preteritum
- samvarierats
- supinum
Perfekt particip
- samvarierad en
- ~ + subst.
- samvarierat ett
- ~ + subst.
- samvarierade den/det/de
- ~ + subst.
Samvariera är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet samvariera
I det svenska standardiserade färgbeteckningssystemet NCS finns inte ljushet som grundläggande färgegenskap. I stället bestäms ljusheten hos den enskilda färgen genom jämförelse med de grå färgerna i en referensskala mellan svart (ljushet = 0) och vitt (ljushet = 1). Jämförelsen görs visuellt genom att man söker den grå färg som ger minsta gränstydlighet mot den aktuella färgen. Ljushetslikhet definierad på detta sätt samvarierar med den av CIE definierade ljusreflektansfaktorn. Ljushetsangivelser baserade på jämförelser i en standardsituation och på ekvationen för denna samvariation finns angivna i NCS färgatlas.
"Rummet av livsstilar" är ett begrepp som Bourdieu använde för att beskriva ett rum av symboliska egenskaper och tillgångar, knutet till specifika grupper i detta rum. Det placeras ovanpå det sociala rummet av positioner och gör att man kan se hur olika sorters preferenser samspelar med olika gruppers placeringar. Bestämda sorters fritidsvanor, konsumtionsvanor och värderingar kan samvariera och därmed påvisa bestämda livsstilstecken. Genom denna modell kan man enkelt relatera livsstilar till gruppernas olika bakgrunder i objektiva existensbetingelser och därmed olika förvärvade habitus. Lärare och kontorspersonal har mer kulturellt kapital än exempelvis jordbrukare och hantverkare men ändå mycket lägre än eliten, bestående av högskolelärare och konstnärer. Exempelvis chefer och finansanställda har mindre kulturellt kapital men desto mer ekonomiskt kapital.
I GT går man ett steg längre än att bara namnge begrepp. Man försöker också fastslå hur de olika begreppen förhåller sig till varandra och hur de samvarierar i en teoretisk modell. Den teoretiska modellen hämtar man inte från befintliga teorier. Istället strävar man efter att upptäcka de modellmönster som bjuds i verkligheten. Man försöker upptäcka sambanden som råder mellan begreppen genom att ta hjälp av teoretiska koder, vilket innebär att man exempelvis letar efter orsak–verkansamband, graderingar, motsatspar, samvarianser, allt-eller-intet«-situationer eller hierarkier, för att bara nämna några av de mängder av teoretiska koder som finns.