Samvaro Synonymer Betyder Uttal

• samkväm
• sammankomst

Hur används ordet samvaro

1. Många former av etikettregler och andra koder i social samvaro mellan människor bygger på sedvänja. Seder av detta slag kan skilja sig mycket mellan olika länder och rent av mellan olika orter eller sociala grupper i samma land. Ett ordspråk som har sina motsvarigheter på många språk, säger att man skall "ta seden dit man kommer", så att när man är gäst hos någon gör så som värden har för vana att göra. (källa)
2. Kyrkkaffet var till en början ofta en privat tillställning där man inbjöds till kyrkkaffe efter högmässan eller högmässogudstjänsten hemma hos någon bekant. Även prästen och dennes hustru kunde inbjuda några av gudstjänstbesökarna på kyrkkaffe i prästens hem i prästgården. Med tiden utvecklades kyrkkaffet till att bli en offentlig tillställning som annordnades av församlingen och där samtliga gudstjänstbesökare inbjöds till kaffe och samvaro vid gudstjänstens slut. Kyrkkaffet skedde då företrädesvis i församlingshemmet men kunde även ske i prästens bostad. (källa)
3. En så kallad köksö är en i köket fristående, ofta fast monterad, möbel utformad för att utföra köksrelaterade sysslor på. Köksön är ofta utrustad med spis, diskho, arbetsyta och förvaringsutrymmen. Fördelen med en köksö är att den erbjuder åtkomst från alla håll, vilket förenklar köksarbetet och samtidigt ger bättre möjlighet än ett konventionellt kök till social samvaro om man är fler som hjälps åt vid matlagningen. (källa)
4. Köksö är en i köket fristående, ofta fast monterad, köksbänk. Köksön är ofta utrustad med spis, diskho, arbetsyta och underskåp. Fördelen med en köksö är att den erbjuder åtkomst från alla håll, vilket förenklar köksarbetet och samtidigt ger bättre möjlighet än en köksbänk vid väggen till social samvaro om man är fler som hjälps åt vid matlagningen. En nackdel kan vara att den kräver mycket fritt utrymme. (källa)
5. Dessa brukar i Svenska kyrkan sammankallas var sjätte år. De brukar vara ett par dagar fyllda av gudstjänster, föredrag, seminarier och samvaro. Ofta framläggs en prästmötesavhandling vid detta tillfälle. I flera stift har efter relationsförändringen i förhållande till staten intervallen kortats till fyra år och harmonierats med mandatperioderna. Sedan 1930-talet har nämligen en av funktionerna vid detta möte varit val av prästerlig ledamot i domkapitlet. Numera gäller det en representant för präster och diakoner samt dennes ersättare och därutöver en ersättare för biskop och domprost, som måste vara präst. Mötet har bland annat därför vanligen blivit ett "präst- och diakonmöte". (källa)