Sand Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet sand

1. Abakus kommer från latinets abacus och grekiskans abax eller abakos. Eventuellt har grekiskan hämtat ordet från ett ännu äldre hebreiskt ord, abq, som betyder sand. (källa)
2. Ursprungligen avsåg ordet en större galär, men sedan mitten av 1800-talet har man i Norden med galeas avsett den vanligaste typen av skutor, snedsegelriggad med två master, den förliga stormast och den akterliga mesanmast. Åländska galeaser har trots sitt namn lika lång eller något längre aktre mast, något som annars gäller skonerter. På bägge master brukar föras gaffelsegel, toppsegel och förr eventuellt ett par råsegel i toppen av stormasten, numera bara en salning. I fören har den för det mesta ett rätt långt bogspröt, där det är fästat ett eller två förstag, där man för klyvare. Innerst, från däck går ytterligare ett stag upp till salningen, där focken förs. I aktern finns vanligen en rätt rymlig kajuta, och på 1900-talet en styrhytt för rorsman vid ratten, och skepparens sjökort. Under de närmaste förra århundradena seglade hundratals, kanske tusentals, små fartyg av den typen runt Östersjön och Nordsjön kors och tvärs, och på de större insjöarna, med förnödenheter, den så kallade bondeseglationen. Ännu långt in på senare halvan av 1900-talet fraktade många familje- och partrederier sand, ved och grus från landsortshamnar till de större städerna med galeaser. Skepparna var för övrigt vanligtvis så erfarna att några sjökort egentligen sällan behövdes. (källa)
3. Ugnens överdel är belagd med en blandning av eldfast lera och sand för att ugnen ska hålla jämn värme. Spisens ugn blir upp till 300 grader varm. (källa)
4. Gjutsand är en blandning av sand och bindemedel som används vid gjutning av smälta metaller. I gjutsanden formas ett hålrum av önskad form och storlek i vilken den smälta metallen tillföres. Under själva användandet hålles gjutsanden på plats i en så kallad gjutflaska. För att skapa hålrum i ett gjutstycke används också sand och bindemedel vid tillverkningen av sk. kärnor. Vanligen används kvartssand i gjuterierna, men andra sandsorter kan förekomma som olivin. Kvartssand utvinns, tvättas och storleksklassificeras vid Vättern (Baskarp) och Vänern (Råda). (källa)
5. Råmaterialet till en vanlig form av glasmassa består av sand (59 %), soda (18 %), dolomit (15 %), kalksten (4 %), nefelin (3 %) och sulfat (1 %). Förhållandet mellan de olika beståndsdelarna varierar beroende på vad glaset ska användas till, om det ska vara lättflytande eller "kallt", det vill säga trögflytande och lättare att jobba med, och dess övriga egenskaper. När man framställer färgat glas, kan man också tillsätta olika metalloxider, eller andra kemikalier som fosfat, selen eller guld. (källa)
6. Råmaterialet till glasull kan vara returglas eller sand, SiO2. Råmaterialet smälts vid cirka 1400 °C och den smälta massan leds till roterande spinnare varvid glaset slungas ut ur små hål och stelnar. De tunna trådarna av glas bearbetas tillsammans med fenolharts och cirka 0,5 % mineralolja för att binda damm. Glasullen formas sedan till isolerskivor eller andra produkter. Glasull används som isoleringsmaterial och har mycket goda värme- och ljudabsorptionssegenskaper och är obrännbar (A1 enligt Euroclass ). Glasullens kemiska bindemedel förgasas vid 200 °C. Glasull kan ha vissa hälsoaspekter eftersom dess fiber kan förorsaka damm vid till exempel isolering av en byggnad. I Europa är dock glasull sedan 1998 klassificerad som biolöslig och icke-cancerogen enligt EUCEB . Glasfiberull kan skapa hudirritationer för känsliga personer vid kroppskontakt men är idag gjord av en fin fiber som inte kan jämföras med den som användes på 1970-talet. (källa)
7. Bounce är vinkeln på klubbans bottenyta (sula). Bounce är framför allt intressant på wedgeklubbor. En klubba med mycket bounce (10-12 grader) är lämplig att använda i bunkrar med lös sand eller i ruffen när bollen inte ligger nära marken. Uttrycket kommer från att klubban studsar upp när den träffar marken. (källa)
8. Träkol är ett svart material som framställs genom upphettning av trä i en syrefattig miljö, en process känd som pyrolys (torrdestillation). Träkol består till största delen av kol och kan användas som bränsle. På senare tid har dess användning som grillkol blivit vanlig. Industriellt har dock stenkolet till stor del ersatt träkolet. Traditionellt har träkol framställts genom kolning, det vill säga genom byggandet av kolmilor där träet får brinna långsamt under ett täcke av sand, torv eller gräså att elden endast får begränsad lufttillförsel. (källa)