Sandsten Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet sandsten

1. Bergarter består av blandningar av olika mineral. Exempelvis består bergarten porfyr främst av kvarts, fältspat och hornblände. Porfyr har hårdhet 7 Moh. Detta kan jämföras med bergarten gråvacka (samlingsnamn för berg av förhårdnad ler- eller sandsten), som har hårdhet 4 - 5 Moh. Tack vare hög hårdhet steg efterfrågan på krossat berg av typ porfyr och kvartsit på 1980-talet, då Vägverket införde krav på lägsta tillåtna resistens mot slitage från dubbdäck hos stenmaterial till slitlager av asfalt på högtrafikerade landsvägar. (källa)
2. I västra Europa där karbon först undersöktes, är dess nedre delar, bergkalken eller Fusulinakalken, en marin bildning, på vissa håll mer än 1000 meter tjock, och den övre består av sandsten, som innehåller skifferleror och kolflötser. Övre delen av karbon utgörs av ett stenkolslager i Storbritannien och Belgien genom Centraleuropa till norr om Svarta Havet, medan i norra Ryssland, Spetsbergen och de arktiska områdena övre karbon är marint bildad med fossilrika kalkstenar. I Donetsbäckenet i södra Ryssland finns kolflötser i nedre karbon. Marin yngre karbon förekommer i Alperna, i området för Tethyshavet som under karbon skilde den norra kontinenten från den södra. (källa)
3. Att en bergart är klastisk (från grekiska κλαστος, klastos, "bruten", "i stycken") innebär att den är helt eller delvis uppbyggd av beståndsdelar, klaster, som existerade före bergartens bildande och som inte "förändrats" vid bildandet. Klaster kallas brottstycken eller partiklar som bildats genom kemisk vittring, pyroklastiska partiklar eller detrituspartiklar. Materialet mellan dessa klaster kallas matrix. Exempel på klastiska bergarter är breccia och konglomerat som består av stenfragment, sandsten som består av sandkorn eller lerskiffer som består av lerpartiklar. Klastiska bergarter som uppkommit genom vittring och sedimentation, det villa säga sedimentära bergarter, kallas epiklastiska (eller ofta bara klastiska), medan sådana som uppkommer genom vulkanisk aktivitet kallas pyroklastiska. (källa)
4. Klov (kan även stavas klåv) är ett av de många begrepp som kan användas för att beskriva en bergarts egenskaper. Det är benämningen på en riktning (egentligen ett plan), längs vilken bergarten (stenen) är lätt klyvbar vid brytning eller bearbetning. Sedimentära bergarter, såsom skiffer eller sandsten, har normalt ett klov, eftersom de flesta av dessa har bildats genom att partiklar har avlagrats på en plan yta. En del bergarter har naturlig klyvbarhet i två eller flera plan, sålunda har granit oftast klov i två, mot varandra ungefär vinkelräta, plan. (källa)
5. Oorganiskt material Natursten (exempelvis flinta, granit, obsidian, sandsten, sand, ädelsten). (källa)
6. Under 1100-talet började det byggas kyrkor och kloster av huggen kalksten och sandsten på flera håll i landskapen i Götaland. Kunnig arbetskraft för att hugga sten och uppföra stenbyggnader fick till en början hämtas Tyskland och längre bort i Europa. Lunds domkyrka är byggd i höörsandsten och invigdes 1145. Alvastra klosterkyrka byggdes mellan 1143 och 1185 i borghamnskalksten. (källa)
7. Ett sandslott är en sandskulptur föreställande en byggnad i miniatyr, ofta men inte alltid, ett slott. Sandslott utformas av sandsten eller fuktig sand. (källa)
8. Sandsten är en sedimentär bergart som har ett matrix bestående av sand (d.v.s. "sandkorn" med storleken 0,06–2 mm). En sandsten kan ha olika sorters bindemedel som binder samman sandkornen och får då olika egenskaper, till exempel kvarts (kvartssandsten, som är vanligast), kalkspat (kalcit-kalksandsten), limonit (järnsandsten) eller lera (lersandsten). Sandsten finns på sandiga ställen där kvarts eller kalkspat binder ihop den. (källa)