Sedvänja Synonymer Betyder Uttal

• bruk
• kutym
• praxis
• sed

Hur används ordet sedvänja

1. Hamburgarens ursprung är inte klarlagt. Det var vanligt i Baltikum att man skrapade av det sista köttet från oxben och gjorde små biffar av det, som sedan stektes. Denna sedvänja kan sedan ha spridit sig till Tyskland och vidare till USA med tyska migranter och sjömän. "Hamburgerkött" från Hamburg syftade dock på rökt hästkött och inte hamburgare. (källa)
2. Sedvänja eller sedvana kallas ett sätt där normalt utförs utan att detta är bestämt i skriftliga regler. Ordet är relaterat till ord som praxis och kutym. (källa)
3. Ryktbara var framför andra Thaïs, Myrrhine, Lamia, Theodota, Lais och Fryne, vilken sistnämnda av Praxiteles användes som modell vid hans framställning av Afrodite. Aspasia, Perikles frejdade väninna, kan knappast räknas till de egentliga hetärernas antal. Hetärernas betydelse i det forngrekiska samhället stärks med tanke på de begränsade möjligheterna för kvinnor vid den här tiden att utvecklas andligt. Detta var ofta det enda sättet, med tanke på lagstiftning och sedvänja, att uppnå ett mer utvecklat liv. (källa)
4. de serverade hummus med bland annat ägg och grönsaker, och hummus användes även på bröd som alternativ till smör eller majonnäs. Östeuropeiska invandrare till Israel valde emellanåt att äta hummusen som en varm sås till maten, något som inte varit en arabisk sedvänja. (källa)
5. En huvudstad är den stad i en suverän stat där dess statschef eller lagstiftande församling har sitt säte. Detta kan vara fastslaget i landets grundlag eller reglerat i annan lagstiftning. Ofta är egenskapen som huvudstad i stället etablerad genom historisk sedvänja utan att vara officiellt fastställt. Det förekommer dock fall där en i författningen fastslagen huvudstad i praktiken inte har den funktionen. (källa)
6. I det förkristna nordiska samhället hade hästen stor betydelse och hästkött åts bland annat vid religiösa högtider. Att äta hästkött betraktades senare under medeltiden som en hednisk sedvänja och var därför tabu. Även själva hästslakten betraktades som oren. När hästar skulle avlivas anlitades bödelns dräng, rackaren, och köttet slängdes bort eller gavs åt hundarna. (källa)
7. Ordet journal är från mitten 1300-talet, "bok med kyrkans tjänster", från engelsk-franska jurnal, '"en dag", ursprungligen från fornfranska jornel, "dag, tid, dagens arbete". Det fanns också som adjektiv/adverb i betydelsen "dagligen, varje dag", vilket hämtats från sena latinets diurnalis, "daglig" (se diurnal och latinets dies, "dag"). Betydelsen "bok för inventeringar och dagliga räkenskaper" är från sent 1400-tal. Betydelsen "personlig dagbok" finns i 1300-talets franska. Innebörden "daglig publikation" finns dokumenterad från 1728. -ist är ett agentadverbial-substantiverat suffix för att indikera efterlevnad av en viss doktrin eller sedvänja, det kommer från franska -iste och direkt från latinets -ista, från grekiska -istes ursprungligen agentadverbiala suffixet -tes. (källa)
8. Rätten består av ett flertal/några rättskällor, såsom statuter (skriven rätt), rättspraxis, förarbeten, doktrin och i vissa fall även sedvänja. Med ett gemensamt namn brukar de olika reglerna kallas normer, vilket inte är att förväxla med sociala normer. (källa)
9. Könsstympning, ibland kallad "kvinnlig omskärelse", tillämpas bland annat i delar av Afrika och på den Arabiska halvön. Det egentliga syftet med denna sedvänja torde främst vara att undertrycka eller utplåna kvinnans sexualitet. Traditionen är stark även i länder där könsstympning är förbjuden i lag, som i Egypten och Etiopien. (källa)
10. Konstitutionell praxis – ett begrepp för den typ av praxis eller sedvänja som har utvecklats att utan att vara skriven lag. (källa)