Segerparad Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet segerparad

1. Objekt 703 utvecklades i slutet av 1944. Den kom i tjänst som JS-3 för sent för att sättas i strid, men hann delta i segerparaden genom Berlin den 7 september 1945. JS-3 introducerade den innovativa utformning av tornet (upp- och nedvända sopptallriken) som kom att användas i decennier framöver, och en pansarprofil på chassit som gjorde vagnen i princip omöjlig att slå ut med den tidens vapen. JS-3 visade sig dock vara för tung för att vara effektiv i fält, och användes under 1950- och 1960-talen huvudsakligen nedgrävda i defensiva ställningar, där deras stora eldkraft och starka bepansring utgjorde klara fördelar, samt vid parader. (källa)
2. Den brittiska 11:e pansardivisionen kom att bli den första som mottog de nya stridsvagnarna i december 1944. De kom även att bli den enda divisionen som helt fick sin stridsvagnspark utbytt fram till krigets slut. På grund av dess sena ankomst kom Comet inte att delta i några större slag, men den deltog i övergången av Rhen och i segerparaden i Berlin i juli. Man fick även tillfälle att testa stridsvagnens höga hastighet på de tyska motorvägarna. (källa)
3. Idag produceras T-80:n endast för export av Omsktransmash. De flesta ryska T-80 har idag placerats i reserv och är till stor del ersatta av T-90, en uppdaterad variant av T-72-stridsvagnen. En ny generation av stridsvagnar i form av T-14 Armata tillkännagavs vid Segerparaden i Moskva 2015, som är tänkta att placeras i förband efter 2020. (källa)
4. Den 27 januari gav Mannerheim skyddskårerna order om att avväpna de ryska förbanden i Österbotten. Operationen gick mycket smidigt, i de flesta fall lät sig ryssarna avväpnas utan strid. Men i Kristinestad utbröt en konflikt mellan de vita trupperna och den ryska militären som förstärkts av soldater från det röda gardet. På morgonen den 31 januari ryckte den vita hären fram mot Kristinestad med vapen och ammunition tagna från de ryska trupperna i Kaskö samt delvis i samband med Vasa- och Seinäjokitraktens avbeväpning. Efter några timmars eldstrid kapitulerade de ryska trupperna samt det röda gardet. Därpå hölls en segerparad på torget i Kristinestad och på kvällen följde en segerfest. Vid drabbningarna dog fyra skyddskårister, nio rödgardister samt sju ryska soldater. Ytterligare sex från de vita förbanden, fem rödgardister och tio ryska soldater sårades svårt i striden. Inom några få dagar var Österbotten under de vitas kontroll, och landskapet med sin engagerade och nästan eniga befolkning blev ett centrum för den vita sidan. Vasa kom att fungera som det vita Finlands huvudstad under inbördeskriget. (källa)
5. Mot Mannerheims vilja och bakom hans rygg hade senaten emellertid bett om tysk hjälp i kriget, vilket också gavs. När kriget hade avslutats i Finland med segerparad i Helsingfors den 16 maj avtackades Mannerheim. Senaten hade under tiden gått in för att landets armé skulle organiseras enligt tyskt mönster som då ansågs vara världens mest effektiva militära organisationsmönster. Även den finländske överbefälhavaren skulle ställas under tyskt befäl. Mannerheim kunde inte godta situationen utan avgick från posten som överbefälhavare och reste som privatman till Stockholm. I Stockholm tog han kontakt med Frankrikes och Storbritanniens ambassadörer för att informera om situationen i Finland och förmå deras länder att erkänna Finlands självständighet. Under tiden valdes Pehr Evind Svinhufvud till Finlands riksföreståndare i enlighet med 1772 års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten som bägge hade skapats under Gustaf III:s tid vid makten. (källa)
6. Under invasionen av Polen 1939 följde Riefenstahl, klädd i Waffen-SS-uniform, med tyska soldater i Polen. Den 12 september var hon i staden Końskie under avrättningen av 30 civila efter en påstådd attack mot tyska soldater. Riefenstahl hävdar i sina memoarer att hon försökte förhindra avrättningarna och att hon kort senare sökte upp Hitler för att protestera mot händelsen. Hon fortsatte dock sitt arbete i Polen och filmade bland annat Hitlers segerparad i Warszawa den 5 oktober 1939. (källa)
7. Att inta Leningrad var en av de tre strategiska målen med Operation Barbarossa med tanke på stadens politiska och symboliska värde, staden var bas för den sovjetiska Östersjöflottan och hade en avsevärd industrikapacitet. 1939 stod staden för 11 % av Sovjetunionens totala industriproduktion. Trots teorier om att Adolf Hitler önskade ockupera staden och införliva området med Nazityskland, som en sovjetisk journalist hävdade, var det tydligt att slutmålet för tyskarna var annorlunda. Hitler hade planerat att efter erövringen hålla en stor segerparad i staden varpå Leningrad skulle jämnas med marken och invånarna likvideras eller deporteras. Långvarig ockupation kunde inte accepteras som metod för att förstöra staden enligt det tyska överkommandot då man i sådana fall skulle bli skyldiga att sörja för lokalbefolkningens livsmedelstillgång. (källa)
8. T-14:s sekundärvapen ska bestå av en 12,7 mm Kord (GRAU index: 6P49) tung kulspruta med 300 patroner och en 7,62 mm PKTM (GRAU index: 6P7К) kulspruta med 1 000 patroner, båda fjärrstyrda. Ytterligare 1 000 kulsprutepatroner kan lagras separat. 12,7 mm Kord-kulsprutan är takmonterad i en fjärrstyrd vapenstation ovanför vagnchefens tornoptik för att nå över visuella hinder, medan 7,62 mm PKTM-kulsprutan spekuleras sitta koaxialt med 125 mm 2A82-1M-kanonen. När T-14 först presenterades för allmänheten under Moskvas segerparad 2015 var dock 12,7 mm Kord-kulsprutan inte monterad. (källa)