Sektionsingenjör synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas sektionsingenjör

Sektionsingenjör uttalas sekt|ions|ingenj|ör.

Ordformer och varianter av sektionsingenjör

Sektionsingenjör är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet sektionsingenjör

Gydal, som var son till fruktimportör J.V. Gustafson och Mathilda Mårtensson, utexaminerades från Chalmers tekniska institut 1930. Han bedrev egen arkitekt- och konsultverksamhet 1930–1934, var assistent och småstugechef hos drätselkammaren i Göteborg 1934–1942, förste sektionsingenjör vid Fortifikationsförvaltningen 1942–1947, byråarkitekt och intendent vid Byggnadsstyrelsen 1947–1960, byrådirektör där 1960–1963 och avdelningsdirektör vid Fortifikationsförvaltningen från 1963 fram till pensioneringen. Gydal är begravd på Bromma kyrkogård.

Christiernin avlade studentexamen 1855 och utexaminerades från Högre artilleriläroverket på Marieberg 1861. Han blev löjtnant i Väg- och vattenbyggnadskåren 1865 och kapten där 1882. Han utförde hamn- och brobyggnader i södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet 1858–1861, blev elev vid statens järnvägsbyggnader 1861 och var nivellör där 1863–1870. Han var sektionsingenjör vid North Pacific Coast Railroad i USA 1870–1872, stationsingenjör vid Bergslagernas järnvägsbyggnader 1872–1879, uppgjorde förslag till vågbrytare vid Storgrytan och Ljusne 1880 och blev baningenjör vid Statens Järnvägar 1881.

Öhnell, som var son till distriktschef och majoren Carl Herman Öhnell och Hanna Rachel Helena Lothigius, avlade studentexamen i Stockholm 1902 och avgångsexamen vid Kungliga Tekniska högskolan 1907. Han avlade reservofficersexamen 1906 och var underlöjtnant i Fortifikationens reserv 1906–1910. Han var biträdande ingenjör i västra väg- och vattenbyggnadsdistriktet 1907– 1908, anställd vid Statens järnvägsbyggnader 1908–1918, därav som underingenjör 1910–1915 och tillförordnad sektionsingenjör 1916–1918, avdelningsingenjör vid Hammarbyledens byggnad 1918–1923, arbetschefsassistent vid Ostkustbanans byggnad 1923–1927, baningenjör där 1927–1933, baningenjör på övergångsstat vid Järnvägsstyrelsen från 1933, tillförordnad förste byråingenjör vid bantekniska byrån från 1935 och baningenjör vid Statens Järnvägars första distrikts kansli i Stockholm från 1939. Han är gravsatt på Norra begravningsplatsen i Stockholm.

Lilienberg var vid statens järnvägsbyggnader elev 1857 och nivellör 1857–59 och 1861–63. Han var byråingenjör vid Sammanbindningsbanan 1863–68 och sektionsingenjör vid denna 1868–72. Han var stationsingenjör vid byggandet av Bergslagernas Järnvägar 1872–75, chef för Stockholms stads hamn- och brobyggnader 1875–1905 och biträdande ingenjör i Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen från 1906.