Sensationalism Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet sensationalism

1. Infotainment (en sammanslagning av orden information och entertainment, underhållning) syftar på produktioner, främst i tv, som syftar på att presentera fakta på ett underhållande sätt – eller underhålla med lättsam presentation av fakta. Ofta är ämnena valda snarare på basen av tittarintresse (med drag av sensationalism) än på basen av ämnenas betydelse. (källa)
2. Den mest kända löpsedeln i Sverige anses vara Aftonbladets löpsedel från 23 februari 1970: "Mord i dag på Östermalm: Greve sköt neger med jaktgevär". Den har, enligt radioprogrammet Medierna, blivit en symbol för löpsedlarnas mustiga, skruvade sensationalism och en kvardröjande kolonial syn. Förövaren var dock inte greve och brottsrubriceringen var inte mord utan vållande till annans död. Redaktören som utformade löpsedeln sade i en intervju 2012 att om de hade vetat mer om händelsen, eller haft mer tid, så hade den inte utformats på det viset. Ordet neger ansågs redan 1970 vara stötande för många. En av journalisterna som skrev om händelsen ansåg att löpsedeln var genant redan när den skrevs och att det var ett uttryck för en grabbig kultur på redaktionen. Det var inte ovanligt med etniska etiketter på löpen förr, men även om den jämförs med Dagens Nyheters löpsedel från 1935, "Tattare Bengtsson på rymmarstråt", så skiljde Aftonbladet ut sig genom att länge framhålla etnicitet hos misstänkta brottslingar, även om etiketterna ibland användes välvilligt, som 1943 när man utformade löpsedeln "Negerfar i förort lever lycklig med blond hustru". Aftonbladet låg även bakom löpsedeln "USA-stad anfölls av beväpnade negertrupper inatt" i juli 1968 om "Glenville Shootout". Efter debatten om löpsedeln om greven blev det mer ovanligt med etnicitet i rubriker om brott. (källa)
3. Forskningen på detta området är ofta kritisk till medias tagna roll som pådrivande för en hårdare kriminalpolitik. I forskningen finns beskrivet hur mediernas tendens till sensationalism kring brott skapar och driver moralpaniker, och att detta används som ett sätt att kontrollera hur allmänheten agerar och skapa politiskt utrymme för en mer restriktiv kriminalpolitik. Högerrealister har inom kriminologin kopplingar till moralpaniken medan vänsterrealister fördömer användandet av moralpanik eftersom de anser att verktyget används för att ändra människors beteenden och uppfattningar. (källa)
4. Sensationalism är en form av redaktionell partiskhet inom massmedia där händelser och teman i nyheter överdrivs för att få fler läsare eller tittare. Sensationalism kan omfatta rapportering av frågor och händelser som är av ringa betydelse och inte påverkar samhället i stort, samt en rapportering av nyheter med stort nyhetsvärde där vinklingen sker på ett sensationellt och trivialt sätt. Det förekommer ofta kritik mot kvällstidningar om att de, för att öka sin lösnummerförsäljning, använder sig av sensationalism. (källa)