Serietillverka Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet serietillverka

1. Volvo 480 ES/Turbo är en liten sportcoupé, som tillverkades av Volvo i Nederländerna och som presenterades på Genèvesalongen 1985 och var den första serietillverkade Volvon med framhjulsdrift. Första årsmodellen kom aldrig till Sverige där den första årsmodellen blev 1987. Året därpå kom Turbo-modellen. (källa)
2. Men vi får inte glömma ursprunget till denna gulaschsoppa, som då är Ungern och gulaschgryta som då är från forna Tjeckoslovakien och Österrike. Den gulasch som säljs i serietillverkad burkform i Sverige kan ge ett enhetligt intryck, men det finns olika varianter av denna gryta. Recepten på gulasch kan variera ganska kraftigt i ursprungslandet, och övriga Centraleuropa. Gulasch kan tillagas med oxkött eller fläsk, i den klassiska varianten har man oftast alla köttsorterna. (källa)
3. De bygger i allt väsentligt på ubåt typ Västergötland, men med en hel del förbättringar. Ubåtstypen har två diesel- och två Stirlingmotorer vilket ger luftoberoende och fördubblad uthållighet jämfört med tidigare ubåtstyper. Tornet är likadant som Näcken-klassens. För passiv spaning är ubåten utrustad med cirkulär sonar och en flankmonterad hydrofonantenn, FAS. Beväpningen består av fyra torpedtuber (53 cm) och två torpedtuber (40 cm), numer laddade med tung Torped 62 och lätt Torped 45/452. Ubåtarna kan också medföra minor. Serietillverkad beräknades en nyckelfärdig A19 kosta 500-600 miljoner kronor i 1987 års penningvärde. (källa)
4. En entypsbåt är en båt, oftast en segelbåt avsedd för kappsegling, byggd enligt en specifikation som noga definierar en båtklass. Avsikten är att båtarna skall vara jämbördiga vid segeltävlingar, så att inga handikapp behöver ges. Samtidigt kan entypsbåtarna lätt serietillverkas, vilket sänker kostnaderna. (källa)
5. Itera var en plastcykel som utvecklades 1980 och började serietillverkas 1982. Cykeln tillverkades av Heva AB och Vilhelmina Plast AB, som också formsprutade och monterade, medan bolaget Itera AB svarade för idé och produktutveckling. (källa)
6. Svenska ubåtar använder sig av en stirlingmotor för att öka uthålligheten i undervattensläge. En svensk ubåt kan vara under vattnet i 30 dagar. Stirlingmotorn går på en kombination av valfritt bränsle (diesel eller nafta i Sverige) och flytande syre och driver en generator som laddar ubåtens batteri. Den första militära ubåt som utrustades med stirlingmotor var HMS Näcken under dess halvtidsmodifiering 1988. Projektet gick under arbetsnamnet TINTIN (Tilläggsmaskineri I Näcken - Tilläggsmaskineri I Näcken, det var två maskiner) och var en så stor framgång att man mitt i projekteringsarbetet av nästa ubåtsklass A19 beslutade att montera in stirlingmaskiner från början. Den första ubåt som serietillverkades med stirlingmotor var således HMS Gotland. (källa)
7. Till granatgeväret finns drygt ett tiotal olika sorters ammunition. För utländska brukare av Carl-Gustav har FFV utvecklat granater med en mindre raketmotor, vilket ökar den effektiva skottvidden. Man tog även fram överkalibrig ammunition, men denna serietillverkades aldrig. (källa)
8. Hjulställ på flygplan och helikoptrar kan vara fasta eller infällbara. För flygplan indelas de i: Sporrställ där planet vilar på två huvudlandställ placerade under vingarna, samt ett mindre sporrhjul under planets stjärtparti. Karaktäristiskt för flygplan med sporrställ är, att eftersom de vilar på sporrhjulet, kommer flygplanets nos att befinna sig högre än dess stjärtparti, vilket ställer speciella krav på piloten under taxning, start och landning. Sporrhjul var standard fram till början av 1940-talet, då de första serietillverkade flygplanen med nosställ började komma. Dock förekommer även moderna flygplan med sporrställ. Fördelen med sporrställ är att det ger mindre luftmotstånd samt något lägre vikt än motsvarande noshjulsställ. (källa)
9. Sjöräddningssällskapet har tagit fram en något modifierad vattenskoter för sjöräddning med bl.a. en kortare sadel och större akterdäck. Man kan då utan risk för personskador backa mot en nödställd och sedan dra upp denne på akterplattformen. Fungerar väl i grunda vatten och där stora räddningsfartyg har svårt att operera. Även i hög och besvärlig sjö där det kan vara farligt med ett större skrov och en exponerad propeller. De första serietillverkade rescuerunners kom i drift i mitten av 00-talet, och det finns ett 30-tal i drift vid RSSS räddningsstationer. Även Sea-Doo har tagit fram en sk. SAR (search and rescue) version där man använder en separat släde att dra upp nödställda på. (källa)