Serumbehandling Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet serumbehandling

1. Richet blev 1878 agrégé och 1887 professor i fysiologi vid medicinska fakulteten i Paris. I sina undersökningar om magsaften (1878) visade han att denna vätska avsöndras på reflexväg, denna iakttagelse bildade utgångspunkten för Ivan Pavlovs forskning på detta område. Han utförde vidare en lång serie försök rörande kroppens värmereglering (1883–93). Richet gjorde anmärkningsvärda rön rörande den inverkan mycket små mängder metallsalter utövar på mjölksyrejäsningen (1881–1911). Han var den förste, som gjorde försök rörande serumbehandling, då han 1888 tillsammans med Héricourt visade, att om blod från ett djur, som smittats med en viss bakterie, injiceras på ett friskt djur, görs detta oemottagligt för sjukdomen. (källa)
2. Eduard Bohm var son till repslagarmästaren Ludvig Bohm. Han avlade mogenhetsexamen i Lund 1878 och veterinärexamen 1881 och ägnade sig under flera år åt medicinska studier i kemi, patologisk anatomi, histologi, embryologi och bakteriologi vid Lunds universitet. Bohm blev 1882 skvadronhästläkare vid Kronprinsens husarregemente och samma år vid Skånska husarregementet, där han blev bataljonsveterinär 1888. 1903 blev han regementsveterinär vid Andra Göta artilleriregemente, fick 1907 transport till Kronprinsens husarregemente, erhöll majors tjänsteställning 1920 och avsked 1921. 1918 förordnade Bohm att inom Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse handlägga vissa ärenden rörande Fältveterinärkårens omorganisation. 1885-1903 var han stadsveterinär i Lund och 1895-1903 även lärare i veterinära ämnen vid Alnarps lantbruks- och mejeriinstitut. Han förordnades 1911 till karantäns- och exportbesiktningsveterinär i Malmö, en befattning han innehade till 1928. Bohm studerade slakthus- och köttbesiktningsväsende i Tyskland, husdjursskötsel i Österrike och serumbehandling vid smittosamma djursjukdomar i Danmark, Tyskland och Ungern. Han utgav flera uppsatser och artiklar inom veterinärmedicinen, bland dessa märks särskilt kapitlet Husdjurens viktigaste sjukdomar i Lantbrukets bok (1902) och Veterinärväsendet vid franska expeditionskåren i Marocko 1907 och 1905 i Krigsvetenskapsakademiens tidskrift, kapitlet Hästen i Svenska jordbrukets bok (1929) och Bidrag till kännedomen om hästens uppträdande under forntiden (1942). (källa)