Sidostycke Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet sidostycke

1. Fullcheekbett är baserat på antingen ett eggbett eller D-ringat bett, men har stänger som hindrar bettet från att glida i sidled. Det kallas även för bett med parerstänger i Sverige. Bettet finns i både två- och tredelade varianter. En nackdel med parerstänger är att den övre delen av parerstängerna kan fastna i tränsets sidostycken och därmed eventuellt irritera hästen eller försämra bettets effekt. Bett med parerstänger används ofta till hästar som är svårstyrda, på hästar där bettringarna lätt åker in i hästens mun och på unghästar under inridning vilka ska lära sig svängande tygeltag. (källa)
2. Mitran kom i bruk omkring 1000, och har utvecklats från en konisk mössa, som så småningom blev lägre, fick ett veck i mitten från panna till nacke och sedan ett par spetsiga, i början lägre, sedan högre gavellika sidostycken som omkring 1200 vändes så att de kom att stå upp framtill och baktill i stället för som tidigare över öronen. (källa)
3. Vangstycke, vangel eller trappvang (från tyska "Treppenwange") är de sidostycken i en trappa på eller i vilka planstegen vilar och som alltså bildar trappans bärande stomme. Vangstyckena kan beroende på trappans utseende och konstruktion vara raka eller svängda. Planstegens ändar kan vara infällda i vangstyckets sida, ligga på lister fastsatta i vangstyckets sida eller ligga på kilformade klotsar fastsatta på vangstyckets kant. (källa)
4. Gjutjärnsspisens popularitetsperiod varade i ungefär hundra år. Under 1940-talet utvecklades den genom att förses med emaljerade fram- och sidostycken, och öka i storlek. Vedspisar togs dock successivt ur bruk i Sverige under första hälften på 1900-talet. Gjutjärnsspisar efter 1800-talsmodell tillverkas fortfarande i begränsat antal. (källa)
5. Hästselen (bogträ) förekommer av olika typer: bog- eller loksele och bröst- eller bringsele. Vid den förra överförs kraften genom två på bogbladens främre rand vilande sidostycken, lokor, vid den senare genom en över bringan liggande rem, bröstrem eller brösta. Kollerselen har ett koller som motsvarar lokan på lokselen och utgörs av en sammanhängande krans. Hästen drar med linor eller skaklar, medan fordonet styrs och hålls igen med skaklarna. (källa)
6. Slagbom eller lad är den del av en vävstol där vävskeden anbringas. Slagbommen är upphängd i vävstolens sidostycken. (källa)