Siffervärde Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet siffervärde

1. Majoriteten av rollspelare använder sig av ett regelsystem då de spelar. Dessa regler bygger på siffervärden och slumpgeneratorer (vanligtvis tärningar) och har som uppgift att till exempel reglera strider, då rollpersonerna möter och kämpar mot monster och andra motståndare. Rollpersonen har i de flesta spel en uppsättning egenskaper som kallas "grundegenskaper" och en uppsättning färdigheter, som är de områden rollpersonen är skicklig på, i större eller mindre utsträckning. De här färdigheterna och grundegenskaperna utgör grunden för den regelmässiga bedömningen av om spelarnas rollpersoner lyckas eller misslyckas med sina handlingar. Grundegenskaper och färdigheter minskar slumpens påverkan i spelet, och ger spelarna en möjlighet att använda strategi och bedöma riskerna för sina rollpersoner när de spelar. (källa)
2. I vissa skriftspråk har bokstäver även talvärden, alternativt kan man förse bokstäver med siffervärden (när det inte fanns siffror skrev man tal med bokstäver). Det har fått talmystiker att tolka exempelvis namn som summan av de ingående bokstävernas värden, ur vilket de i sin tur uttolkar personens egenskaper med numerologins hjälp (se Gematri). (källa)
3. Bristen på enhetlighet skapar osäkerhet. Det är omöjligt att avgöra om 1,234 är ett tal strax över tusen eller strax över ett utan att veta om kommat är decimaltecken eller tusentalsavgränsare. För tal som 1.234 gäller förstås samma osäkerhet. Siffervärden som flyttas mellan språkområden eller som skrivs ut med ett datorprogram inställt för ett främmande språkområde kräver därför extra uppmärksamhet för att med säkerhet kunna tolkas rätt. För att undvika denna osäkerhet rekommenderar Internationella byrån för mått och vikt, samt SI/ISO 31-0-standarden, mellanslag som tusentalsavgränsare. Punkt och komma blir således alltid ett decimaltecken. Oavsett språk. (källa)
4. Kalkylatorn läste de siffervärden som fanns lagrade på hålkorten, gjorde beräkningar och stansade resultatet i lediga kolumner på kortet eller på separata kort. (källa)
5. Gamma (grekiska γάμμα gámma) (versal: Γ, gemen: γ) är den tredje bokstaven i det grekiska alfabetet. Den hade i det joniska talbeteckningssystemet siffervärdet 3. (källa)
6. Jota eller iota (nygrekiska ιώτα, ióta, eller γιώτα, gióta, av klassisk grekiska ἰῶτα) (versal: Ι, gemen: ι) är den nionde bokstaven i det grekiska alfabetet. Den hade i det joniska talbeteckningssystemet siffervärdet 10. Dess ljudvärde var i antik grekiska . I modern grekiska uttalas den även som om den står framför en vokal. Jota motsvaras i det latinska alfabetet av I, i. I standarden Unicode tecknas det som ℩. Tecknet saknar versal form. (källa)
7. Beta (klassisk grekiska βήτα béta) (versal: Β, gemen: β) är den andra bokstaven i det grekiska alfabetet. Den hade i det joniska talbeteckningssystemet siffervärdet 2. Beta motsvaradeB, b i det latinska alfabetet, och har legat till grund för В, в och Б, б i det kyrilliska alfabetet. Den tyska bokstaven ß har bara utseendet gemensamt med det grekiska beta, och har en annan historia (sammansättning av ſ och s). (källa)
8. Delta (grekiska δέλτα délta) (versal: Δ, gemen: δ) är den fjärde bokstaven i det grekiska alfabetet. Den hade i det joniska talbeteckningssystemet siffervärdet 4. Delta motsvarar D, d i det latinska alfabetet och Д, д i det kyrilliska alfabetet. (källa)
9. Epsilon (grekiska έψιλον épsilon) (versal: Ε, gemen: ε) är den femte bokstaven i det grekiska alfabetet och den hade i det joniska talbeteckningssystemet siffervärdet 5. Epsilon motsvaras av E, e i det latinska alfabetet och Е, е i det kyrilliska alfabetet. (källa)
10. Alfa eller alpha (grekiska άλφα álfa) (versal: Α, gemen: α) är den första bokstaven i det grekiska alfabetet. Den hade i det joniska talbeteckningssystemet siffervärdet 1. Alfa motsvarar A, a i det latinska alfabetet, ﺍ,—,ﺎ ('alif) i det arabiska alfabetet och А, а i det kyrilliska alfabetet. (källa)