Siffra Synonymer Betyder Uttal

• nummer

Hur används ordet siffra

1. Antalet skador som Livsmedelsverket säger är en siffra vi inte känner igen. Under alla år som vi levererat kycklingar till Guldfågeln har antalet skador varit väsentligt lägre. Men med det sagt så accepterar vi inte att djuren far illa utan försöker motverka skador varje dag i vårt arbete, säger Rolf Åstrand. (källa)
2. De 7 kulorna på en stav kan ställas in i 18 olika kombinationer (varav två ger samma siffra som en annan kombination), varmed först och främst alla siffror 0–9 kan representeras (dekadisk räkning). De överskjutande kombinationerna kan representera siffrorna A–F vid hexadecimal räkning. (källa)
3. I svensk massmedia förespeglas ofta att gatuvåldet ökar. Huruvida det verkligen förhåller sig så är omtvistat. Andra menar att våld och brottslighet inte ökar, utan ändrar karaktär i takt med att världen, mänskligheten och samhällssystemen förändras. Helt klart är att antalet anmälda våldsbrott av alla slag ökar, men ser man istället till hur många som blivit ihjälslagna har man i Sverige sedan början av 1970-talet legat på omkring 100 personer per år. Denna siffra är lägre än den nivå på cirka 150 som förekom vid mitten av 1800-talet, men högre än de ca 50 per år som slogs ihjäl på 1950-talet. Man kan alltså både hävda att dödligt våld minskat (jämfört med 1800-talet), ökat (jämfört med efterkrigstiden) eller ligger konstant (sedan 1970-talet). (källa)
4. Generalbas (italienska basso continuo) är ett slags notskrift där man anger ackord i relation till en given basnot. Den noteras genom att man sätter till exempel siffror och/eller förtecken över basmelodin, som ska visa vilka ackordtoner som ska finnas med. Användes främst under barocken. (källa)
5. Mjölet innehåller cirka 12 gram kostfibrer per 100 gram, medan motsvarande siffra för vetemjölet är 3 gram. (källa)
6. Den industriella revolutionen under 1800-talet ledde till att befolkningen ökade lavinartat i städerna och likadant blev det med antalet hästdragna fordon. Både mjölk och post delades ut med hjälp av hästdragna kärror och till och med brandkåren använde sig av hästdragna kärror med vattenpumpar som kunde väga flera hundra kilo. Man hade även hästdragna hästomnibussar i de största städerna. Efter mitten av 1800-talet var vagnshästen den vanligaste typen av häst i världen. Vi sekelskiftet fanns ca 3-5 miljoner hästar enbart i de amerikanska storstäderna och en motsvarande siffra i Europa. Då det inte fanns trafikljus eller övergångsställen kunde det ofta bli trafikkaos i storstäderna. Denna kraftiga förfrågan på vagnshästar påverkade även aveln och under den här tiden utvecklades högklassiga vagnshästar som den numera utdöda Norfolktravaren, men även nu levande hästraser som Cleveland Bay och Hackneyhästen, som är välkänd för sin höga aktion. (källa)
7. Index – en position en siffra, variabel, bokstav eller ord kan inneha då det är placerat, i regel i mindre storlek, närmare baslinjen i en textrad, se indexläge. (källa)
8. Huvudsaken var i början att främja industriell och ekonomisk utveckling. I en tid då kommunikationerna ännu var outvecklade - det fanns knappt järnväg, ingen telefon eller telegraf, endast tidningar - fanns ett stort behov av att skapa ett forum där alla kunde mötas, för att skapa internationella handelskontakter, presentera uppfinningar och tekniska innovationer, ta hem idéer och annat nyttigt (innan patentverket satte stopp för det), osv. Den första världsutställningen ägde rum i London 1851 efter en "tävlan" mellan Frankrike och Storbritannien om vem som skulle komma först med en internationell utställning. 1849 ordnade Frankrike en stor industriutställning i Paris, men de vågade inte ta steget fullt ut till en internationell utställning eftersom de var rädda för den brittiska konkurrensen. England blev först, tack vare drottning Victorias gemål Prins Albert och hans samarbetspartner i arbetet, Sir Henry Cole. Londonutställningen, "The Great Exhibition" var inrymd i det för ändamålet uppförda Kristallpalatset i Hyde Park. Byggnaden inspirerade och utgjorde startskottet till extensiv byggnadskultur i glas och järn i världens metropoler i form av varuhus, vinterträdgårdar, så kallade Passager (skulle idag kallas shoppingmall) och liknande. Londonutställningen blev en kulturell och industriell brytpunkt för 1800-talets Europa. Utställningen besöktes av 6 miljoner människor vilket på den tiden var en ansenlig siffra. Sedan dess har besökarantalet bara stigit och räknats i tiotals miljoner. (källa)