Sigill Synonymer Betyder Uttal

• märke
• plombering
• stämpel

Hur används ordet sigill

1. Adelsbreven utfärdas ofta på pergament med ett vidhängande sigill. (källa)
2. Sveriges äldsta kända vapensköld är från 1219 och tillhörde släkten Boberg. Den avbildar en lilja mellan två hjorthorn. En stor del av de svenska adliga ätternas vapen härstammar från stormaktstiden, när heraldiska vapen hade upphört att ha någon militär betydelse, utan främst användes som statussymbol. Ett stort användningsområde var vid begravningar, då konstfärdigt snidade avbildningar hängdes upp på väggarna i kyrkan. Stormaktstiden var även den period då det ofrälse bruket av heraldiska vapen och sigill var som störst. (källa)
3. Horthorn eller Törne Matssons ätt är en nutida konventionell benämning på en svensk medeltida frälseätt av lagmän med ursprung frånärke som inte själva använde något släktnamn. Ätten kallas idag för Hjorthorn på grund av de bevarade sigill med vapensköldar, som avbildar ett hjorthorn som bildar en nästan sluten cirkel inne i skölden. (källa)
4. Ett sigill, eller insegel, är ett märke som syftar till att intyga äktheten hos ett dokument. Användningen av sigill har idag i stor utsträckning ersatts av underskrift. Med sigill kan avses både sigillstamp eller en signetring, och ett avtryck av dem i lack, vax eller liknande material. På sigillstampen eller signetringen finns en ingraverad symbol, unik för den som skriver under. Sigill fanns för enskilda personer, för städer, härad, domstolar och stater. (källa)
5. Den återföddes under den franska revolutionen som en allmänt brukad spetsig huvudbonad av rödfärgat ylle, prydd med en stor trefärgad kokard. Den franska benämningen är ofta bonnet rouge ("röd mössa"). Enligt traditionen kom den på modet i Paris 1792 då de lössläppta galärslavarna, vilka förut tjänat i regementet Lullin de Châteauvieux men på grund av myteri dömts till galärerna, återvände. Den blev en frihetssymbol för de radikalaste revolutionsmännen, som uppträdde i denna mössa vid politiska folkmöten och på klubbarna. Vid upploppet i Paris den 20 juni 1792 tvingades Ludvig XVI att sätta på sig en frihetsmössa, och även kvinnor använde den. För övrigt förekom frihetsmössan på offentliga handlingar, i stämplar, sigill och så vidare. (källa)
6. Riksklämman – i äldre tider i Skandinavien rikets stora sigill. (källa)
7. Sedan 1300-talet bar klockor oftast inskrifter, ofta på latin. Inskrifterna anger ofta årtal för gjutningen, mästaren och givaren eller beställaren. Prydnader läggs sedan till alltmer på klockans mantelyta och det är ornament, vapenmärken, symboler, såsom korset, duvan med oljekvisten, lammet med korsfanan, sigill, mynt, vallfärdsmärken, ja till och med under senare medeltid skämtbilder. På en klocka i Bringetofta kyrka i Småland ses, utom Kristus på korset, mellan jungfru Maria och Johannes Döparen samt Sankt Lars, även en räv, som blåser för gässen, en gås, som ringer i en klocka, och slutligen en bild av räven, som av gässen hänges i en galge. Detta är en symbolik för kampen mellan det onda och det goda. (källa)
8. Vissa landskapsvapen har anor som går längre tillbaka än 1560 eftersom de tidigare har använts som sigill. Dessa är Gotlands vapen som är känt från 1280, Dalarnas som är känt från 1525 och Skånes vapen, som från början var Malmös vapen, tilldelat staden av Erik av Pommern 1437 som en del av hans pommerska släktvapen. Dessutom är Egentliga Finlands vapen från 1560 identiskt med hertigdömet Finlands vapen som stadfästes 1557. Norrbotten, som först under 1900-talet började uppfattas som ett eget landskap, fick dock inte sitt landskapsvapen fastställt förrän 1995. Härjedalens status som landskap var också osäker i början och dess sigill som är känt från 1647 fanns inte med bland landskapsvapnen vid Karl X Gustavs begravning. Det var först under 1700-talet som även Härjdalens vapen tog plats bland de övriga landskapsvapnen. (källa)
9. Mandorla, eller mandelgloria, är en upprättstående "mandelformad" (därav namnet) ljusgloria i form av en spetsig ellips, som omger Kristusgestalten eller jungfru Maria i medeltida konst. Det är en strängt geometrisk symbolform som består av det fält där två lika stora bredvid varandra liggande cirklar överlappar varandra när deras respektive mittpunkter sammanfaller med varandras omkrets. Medeltida ordnar och gillen använde inte sällan denna form i sina sigill. (källa)
10. De första mynten präglades av lyderna i Mindre Asien omkring 700-talet f.Kr. Dessa mynt tillverkades av elektrum (en naturlig legering av silver och guld) och präglades med en bild eller ett mönster på ena sidan och ett sigill på den andra. (källa)