Signum Synonymer Betyder Uttal

• kännemärke

Hur används ordet signum

1. Psykologen Anders Hallgren grundade på 1970-talet yrket hundpsykolog i Sverige. Han introducerade ett nytt sätt att arbeta med problemhundar. Detta yrke fick titeln hundpsykolog och första utbildningen startade 1978. Kännetecknande för detta sätt att utreda och träna hund är en helhetssyn och att se bakom problemen. Eftersom den tidens hundträning byggde på hårda tag och inlärning baserad på korrigeringar blev detta med mjuka metoder hans signum. Detta krävde större kreativitet hos de som skulle bli den nya tidens problemlösare. (källa)
2. I början av 1900-talet började jultidningar med namn som Julkvällen, Julstämning och Smålänningens jul att säljas. Julstämning brukar oegentligt kallas världens äldsta jultidning. Den kom ut för första gången 1906 och blev omedelbart en succé med nära 100 000 exemplar sålda. En betydligt äldre tidning var Jultomten, som kom ut första gången 1891. Det som lockade och blev ett signum för tidningen var de fina konstplanscherna av kända konstnärer. Julstämning lever fortfarande och jubileumsnumret 2006 gavs ut i 50 000 exemplar. (källa)
3. "The dude" i filmen The Big Lebowski går ofta runt i sin gamla och något slitna morgonrock, vilket blivit något av hans signum. (källa)
4. De mer speciella målgesterna hade framför allt sin storhetstid inom fotbollen under 1990-talet, då många spelare övade in personliga målgester som de gjorde till sina egna signum. (källa)
5. Paragraf (grekiska paragrafe, "i brädden skrivet tecken"), numrerad mindre avdelning av en skrift, en lag, ett kapitel, ett dokument eller liknande. Tecknet för en sådan avdelning är §, som härrör ur signum sectiones, latin för "tecken" mellan "stycke"/"avdelning"). Beteckningen "§§" syftar på att det som avses är två eller flera paragrafer. (källa)
6. Paragraftecken, §, utmärker avsnitt i lagtext, stadgar, protokoll och liknande. Paragraftecken före siffra (§ 7) utläses paragraf sju, paragraftecken efter siffra (7 §) utläses sjunde paragrafen. Mellanslag används alltid mellan paragraftecknet och siffran. Tecknet används på grund av sin karaktär normalt enbart tillsammans med siffror, men kan vid studentikos stavning vid juridisk fakultet ersätta bokstaven s, så att till exempel ordet "spex" blir stavat "§pex" eller "§pecks". När det i juridisk doktrin och i rättsliga handlingar hänvisas till flera paragrafer dubbeltecknas ofta paragraftecknet (t.ex. "3, 4 och 7 §§") och utläses då som "tredje, fjärde och sjunde paragrafer(na)", på samma sätt som exempelvis "s." för "sida" dubbeltecknas när man avser flera sidor i litteraturhänvisningar. Språkrådet avråder från dubbelteckning i boken Svenska skrivregler, men i skriften Myndigheternas skrivregler godkänns en sådan användning. Tecknet är skapat av två S och står för signum sectionis, latin för "tecken" mellan "stycke" och användes alltså just för att markera nytt stycke i en text. Därifrån har det kommit att överföras till sin nuvarande, något annorlunda användning, eftersom en lagparagraf ofta innehåller flera textstycken. Paragraftecknet används regelbundet i nordisk och tysk lagtext, normalt inte i anglosaxisk, på engelska står ordet "paragraph" just för "stycke" i text, medan en lagparagraf kallas "section" och det förekommer att när engelsk text hänvisar till svensk lag, §-tecknet ersätts med "s.". Eftersom tecknet är skapat av två sammanskrivna S, räknas det som en ligatur. (källa)
7. Det var inte bara Linné som ägde en plugghäst. Bland professorerna i 1700-talets Uppsala fanns i deras privata bibliotek liknande biblioteksstolar och man kan spekulera om även detta var ett slags signum för en nybliven professor! Också språkforskaren Professor Ihre hade sin egen plugghäst i sitt bibliotek i början av 1700-talet. På Skokloster slott finns idag ett bevarat exemplar av plugghästen, vilken troligtvis kommer från Salsta slott. Man tror att exemplaret anlände till Skokloster när Erik Brahe under 1750-talet lät hämta hem en stor boksamling från Salsta slott, och plugghästen var förmodligen med i denna leverans. När Linnés privata samling såldes till London, ansågs inte plugghästen vara tillräckligt värdefull för att ingå i samlingen och blev därmed kvar i Uppsala. (källa)
8. Ringsignal kommer av ringa (svenskt ord, med betydelse klinga eller ljuda) och signum (latinskt ord, med betydelse tecken eller beteckning). Man ger en ringsignal för att uppmärksamma eller varsebli, någon annan eller något annat, om någonting. En ringsignal uppträder mest i akustisk, elektronisk, eller optisk form. Gemensamt för dessa former är att ringsignalen nästan bara är periodisk. Orsaken är att man så lätt som möjligt ska kunna känna igen ringsignalen. (källa)
9. Bokförlaget Signum – ett bokförlag. (källa)