Silverfat Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet silverfat

1. Äggkoppar är kända sedan antiken, då äggkopparna var försedda med en stor fotplatta. Utgrävningar har påvisat att man åt löskokta ägg i äggkopp i Pompeji år 79 efter Kristus. Vid utgrävningar har man även funnit silverfat med urholkningar och det antas vara äggkoppens föregångare. Ägghållare för stående ägg började förekomma på 1400-talet. Man åt från toppen av ägget av hygieniska skäl. På 1600-talet användes den endast bland överklassen och i mitten av 1700-talet blev den vanlig i societetskretsar. (källa)
2. På Gotland finns en sator-arepo-formel ingraverad på ett silverfat daterat till 1300-talet. Det var en vanlig skyddsformel under medeltiden, i synnerhet mot sjukdom och vådeld. (källa)
3. Han var från 1688 gift med Elisabet Öhrt. Sehl blev mästare i Stockholm 1688 och vistades från 1889 utomlands i bland annat Erfurt för att studera silverkonsten och formgivningen utomlands. Han var ålderman i Stockholms guldsmedsämbete 1722–1729. Han tillverkade huvudsakligen dekorerade silverfat och dryckesbägare. För H Reimers tillverkade han en dryckesskanna där han dekorerade lockets platta med David Klöcker Ehrenstrahls komposition Tiden avslöjar Sanningen några av hans andra dryckeskannor har mer serieartade motivplattor som troligen var importerade. En annan kanna har en figurdekorering på fotbeslagen som eventuellt föreställer Nessus och Deianeira. På ett fat från 1704 har han dekorerat fatspegeln med en draperad naken kvinna i en landskapsmiljö föreställande en källnymf och brättet är dekorerat med en föga konstfull bandornamentik. I samband med greve Axel Lilles begravning 1692 utförde han de drivna vapensköldarna i koppar som prydde kistan. Hans produktion består av figursmyckade silverfat, dryckesbägare, kannor och trådarbeten. Sehl är representerad vid Nordiska museet, Stockholms stadsmuseum, Nationalmuseum och Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg. (källa)
4. Han var gift med Maria Parman. Schenck kom från Hamburg som gesäll till Stockholm 1694 där han anställdes vid Rudolf Wittkopfs verkstad. Han blev mästare vid Stockholmskrået 1697. Han blev känd för sina figursmyckade silverfat och för Kung Karls kyrka i Sörmland tillverkade han 1700 ett rikt dekorerat silverfat. Brättet är praktfullt dekorerat med fåglar och frukter i hög reliefn och i bottenfältet visas en pastoral scen med en sovande herde, getter och får i ett av stubbar och träd präglat landskap. Samma rika utsmyckning återfinns på ett silverfat från 1698 som ingår i Kulturhistoriska museets samling där bottenfältet är dekorerat med Venus och Amor. Från Loheskatten härrör en tekanna tillverkad 1701 och som räknas till den äldsta svenska tekannan. Den är prydd med drakhuvuden, maskaroner och ornament i senbarock. Schenck är representerad vid Nationalmuseum, Sjöhistoriska museet och Kulturhistoriska museet i Lund. (källa)