Silvermynt Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet silvermynt

1. Jag tyckte att det såg ut som ett medeltida silvermynt. Det hade passerat både arkeologernas första genomgång och metalldetektorn och hamnat i barnens sållmassor, säger Emma Angelin Holmén från kulturenheten på Kalmar kommun i ett pressmeddelande. (källa)
2. Sverige hade från att de första mynten började präglas runt år 1000 huvudsakligen silvermyntfot, då guldmynt som präglades i Sverige främst var tänkta att kunna användas i internationell handel. Daler infördes 1534 och var cirkulationsmynt eller utrikeshandelsmynt i många olika varianter till 1872, bland annat som riksdaler och daler silvermynt. På 1620-talet började man även mynta kopparmynt, vilka dock snart sjönk i värde vilket ledde till bimetallism och en separat kopparmyntfot. Från 1745 hade Sverige också en för stor sedelutgivning, något som gjorde dem oinlösbara och i praktiken ledde till en separat pappersmyntfot. Efter en myntrealisation 1777 övergick Sverige till silvermyntfot. (källa)
3. kofferdibåtsman / kofferdikarl, båtsman som enligt svenskt kungligt brev den 22 januari 1685 antogs som soldater i handelsflottan. Till skillnad från reguljära båtsmän, som vistades i land (på sitt båtsmanstorp) när de inte var i militär tjänst, var dessa båtsmän sjömän i handelsflottan under icke militär tjänstetid. De avlönades med 6 daler silvermynt (smt) och fri kost under sjöresor under sommaren och 4 daler smt under vintern. Totalt fanns 500 kofferdibåtsmän jämnt fördelade på 10 kompanier. Chefen vid ett sådant kompani kallades högbåtsman. Med Kunglig Majestäts befallningshavandes (landshövdingens) tillstånd kunde dessa soldater få bygga sig ett hem på Ölands oindelta kronoparker. Systemet ändrades radikalt 1824 då alla överfördes till matroser eller jungmän. (källa)
4. Kopeken var 1535–1719 ett silvermynt, men slogs 1653–1663 och från 1701 i koppar. Fram till 1867 var kopeken ett värdemynt, och blev därefter ett skiljemynt motsvarande 1/100 rubel. Den har senare kommit att användas även i flera andra stater som tidigare ingick i Sovjetunionen, bl.a. Ukraina. (källa)
5. Genom den stora myntningen av kopparmynt och sjunkande kopparpriser uppkom snart två skilda valutor. 1633 motsvarade 2 öre kopparmynt 1 öre silvermynt. Kopparmyntet fortsatte att sjunka i värde, i mitten av 1600-talet motsvarade 1 öre silvermynt 2 1/2 öre kopparmynt och från 1665 3 öre kopparmynt. 1776 genomfördes en myntrealisation, och kopparmyntfoten slopades. (källa)
6. Kyndelsmässodagen firas till minne av den dag då Jesus som barn frambars av sina föräldrar i templet (Luk 2:22-35). Enligt Mose lag skulle allt förstfött av manskön helgas åt Herren. De förstfödda bland boskapen skulle offras, medan de förstfödda sönerna skulle lösas ut vid en månads ålder med ersättningsoffer bestående av silvermynt (2 Mos 13:2, 13, 4 Mos 18:15f). Detta sammanföll också med moderns rening. En kvinna som fött barn ansågs rituellt oren. Om kvinnan fött en son ansågs hon oren i 8 dagar fram till dess sonen omskars på den åttonde dagen. Sedan skulle hon vänta 33 dagar under sin "blödning- och reningstid" (3 Mos 12). När den tiden passerat skulle familjen offra ett lamm, eller om familjen var fattig två duvor, sedan var kvinnan rituellt ren igen. Hade kvinnan fött en dotter skulle tiden innan offret vara ytterligare 40 dagar längre. Detta med den dåtida teologiska motiveringen att det "vilade en dubbel förbannelse över kvinnokönet". (källa)
7. De första svenska mynten präglades i Sigtuna mellan 995 och 1035 innan dess hade vikingarna använt utländska silvermynt som de värderat efter vikt och silverhalt. (källa)
8. I Sverige avses med nödmynt de kreditmynt som präglades under Karl XII:s regering, åren 1715 till 1719. Georg Heinrich von Görtz, kungens rådgivare, fick i uppdrag att förbättra den svenska ekonomin då Karl XII behövde 40 miljoner daler silvermynt till sin nya armé (den tredje) för att kriga mot Norge. Görtz kunde inte beskatta folket mer, utan drog in alla koppar- och silvermynt, och gav istället ut nödmynten. (källa)
9. Under medeltiden användes det i olika italienska stater, bland annat Bologna, Florens, Genua och Kyrkostaten, stora silvermynt. I övrigt har den förekommit i en rad andra stater, Fransk Indokinapiaster var valuta i Franska indokina 1885–1952. Som skiljemynt förekommer det i Sudan där pundet indelas i 100 piaster, den jordanska dinaren indelas också i 100 piaster, liksom det egyptiska, libanesiska och det syriska pundet. Det förekom även tidigare som skiljemynt på Cypern, där 180 piaster motsvarade 1 Cypriotiskt pund. (källa)
10. Senare på grund av bristen på svenska silverfyndigheter började man från 1624 att tillverka kopparmyntsdaler. Bristen på silvermynt fick riksdalerns kurs under Gustaf II Adolf att stiga till 52 öre, men sjönk då Kristina började tillverka fler silvermynt åter till 48 öre. Från 1630-talet uppstod två olika valutor, daler kopparmynt och daler silvermynt, medan riksdalern som enbart präglats i silver endast räknas i silvermyntsvalutan. 1664 steg riksdalerns kurs åter till 52 öre, 1681 steg den ytterligare till 64 öre, medan dalern låg kvar på samma kurs mot öret som tidigare. Under Karl XII steg riksdalerns värde till 96 öre, ett värde den behöll fram till 1776. En riksdaler motsvarade då 3 daler silvermynt eller 9 daler kopparmynt. (källa)