Sinnescell Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet sinnescell

1. Sinnesorgan är receptororgan (mottagningsorgan) som ger information till nervsystemen hos djur, angående förändringar i den yttre och inre miljön. Informationen tas upp av särskilda sinnesceller. Människan har fem (yttre) sinnesorgan, men vissa djur har fler eller andra sorters sinnesorgan. (källa)
2. Tinnitus är inte en sjukdom på det sättet utan ett symptom som man har. Vid höga ljudnivåer eller kraftiga bullernivåer blir ljudvågorna som färdas in i innerörat för kraftiga och hinnsnäckans sinnesceller försämrar sin förmåga att registrera ljudvågorna och hörselförmågan försämras tillfälligt. Vid återkommande störningar av kraftiga ljud på sinnescellerna i hinnsnäckan kan permanenta skador uppstå, vilket i sin tur kan leda till tinnitus. (källa)
3. Smaklökar utgör smaksinnets huvudorgan. Med hjälp av sinnesceller i smaklökarna kan vi känna de grundsmaker som smaksinnet är känsligt för: sött, surt, salt, beskt, umami och eventuellt också fett. (källa)
4. Balansorganet har till uppgift att bevaka kroppens alla rörelser och lägesförändringar. Det har tre halvcirkelformade rör som kallas båggångarna. De sticker ut från en oval säck, cupula. Både säck och gångar innehåller en vätska och på väggarna sitter mycket fina sinnesceller. (källa)
5. En förnimmelse, eller en sensation, är reaktionen i ett sinnesorgan på en retning. Förnimmelsen är omvandlingen av nervimpulserna som bildas i slutet av signaltransduktionen (en kaskad av kemiska reaktioner i en sinnescell som börjar med aktivering av en receptor) till neurala signaler som kan tolkas av hjärnan. (källa)
6. Det vestibulära systemet som består av labyrinten i inneröronen känner av acceleration av huvudet och förhållandet till jordens dragningskraft. Organet består av två hinnsäckar och tre båggångar som innehåller vätska. När vi rör huvudet kommer vätskan i båggångarna i rörelse och retar sinnescellerna som rapporterar till hjärnan om olika rörelser och om huvudets läge. Att tyngdkraften är av betydelse förstås om man testar balanssinnet ute i rymden. Då kan inte vårt balansorgan avgöra vad som är upp eller ned. (källa)
7. Amodal perception är den term som används för att beskriva uppfattningsförmågan av en hel fysisk struktur när endast delar av den påverkar de sensoriska sinnescellerna. Till exempel uppfattas ett bord som en komplett volumetrisk struktur även om endast en del av det - ytan som är vänd mot dig - framträder på näthinnan, bordet bedöms som att den besitter invändig volym och dolda bakre ytor trots att bara de nära ytorna syns. På samma sätt uppfattas världen omkring oss som en omgivande allmän sammankonst, fastän bara en liten del av den visas i taget. Ett annat mycket aktuellt exempel är den om "hunden bakom stängslet" varvid ett långt smalt objekt (hunden) är delvis täckt av staketstolparna framför den, men ändå tolkas som ett enda ständigt objekt. Albert Bregman noterade en hörselanalog av detta fenomen: när en melodi avbryts av ett vitt brus-utbrott, är den ändå hörd som en enda melodi som fortsätter "bakom" bullret. (källa)
8. Luktsinnet är det sinne som gör att människor och djur kan känna lukt. Människans luktreceptorer, dvs de sinnesceller som registrerar luktämnen, sitter samlade i ett litet organ högst upp i nästaket, area olfactoria. Detta epitelområde består av luktnervceller,stödceller och basalceller. Luktnervcellerna har cilier som receptorerna är placerade på, detta för att öka ytan av epitelet. Varje luktnervcell är kopplad till enbart en typ av receptor. Vävnaden innehåller även körtlar som producerar slem som har till uppgift att skydda cilierna och även hjälpa till att fånga doftämnen. Insekternas luktorgan brukar vara placerat på känselspröten. Luktknölen ligger ovanpå näshålans tak, på silbensplattan. Det är en utväxt av hjärnan som tar emot luktnervcellernas axon och kopplar om dem till hjärnans nervceller. (källa)
9. På människor och andra däggdjur sker en första mekanisk och kemisk nedbrytning av födan i munhålan. I munhålan och tungan finns synapser från sensoriska nervceller som är känsliga för beröring, temperaturvariationer och smärta. Tungan är dessutom försedd med s.k. sekundära sinnesceller, som gör att vi kan uppfatta smakämnen. Med tuggmusklerna kan maten sönderdelas, vilket mekaniskt sker med tänderna. Framtänderna (incisiverna) delar födan i bitar medan kindtänderna (molarerna) mal sönder födan. Tuggmusklerna är tvärstrimmiga (styrs med viljan), men tuggningen sker även med hjälp av reflexer. I samband med tuggningen utsöndras saliv som innehåller antibakteriella ämnen och enzymet amylas som bryter ned stärkelse till maltos. (källa)
10. I pannlobens bark, den så kallade motorbarken, finns rörelsecentrum som kontrollerar alla viljestyrda muskelrörelser. I hjärnbarken finns olika centra. Framför centralfåran ligger i båda hjärnhalvorna motoriska centra som reglerar skelettmuskler i den motsatta kroppshalvan. Bakom centralfåran finns på motsvarande sätt sensoriska centra, som tar emot impulser från sinnesceller som registrerar tryck, värme, smärta och beröring i olika delar av kroppen. (källa)