Sinnesorgan Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet sinnesorgan

1. Huvud, latin caput, den ofta på halsen sittande, och med denna rörligt förenade, kul- eller päronformigt svällda ändan av ett djurs kropp. Hos många djur innehåller huvudet organ som hjärnan, särskilda sinnesorgan (bland annat ögon och öron och de främre delarna av och ingångarna till andnings- och matsmältningsapparaten (näsa och mun). Ju mer dessa förhållanden gör sig gällande hos djuren, desto mer skiljer sig huvudet från bålen, under det att ju mer desamma förlorar i mått och träder tillbaka, desto mer överensstämmande blir huvudet med bålen och desto mera direkt i denna senare övergående. (källa)
2. Kranium (kranial) eller skalle är den skelettstruktur som utgör huvudets stomme. Djur som har ett kranium tillhör understammen kraniedjur. Kraniets främsta uppgift är att bära ansiktet och skydda hjärnan. Dessutom har kraniets utformning stor betydelse för flera viktiga sinnesorgan och kroppsfunktioner: Till exempel avgör ögonens placering och avståndet mellan dem artens stereoskopiska seende, öronens placering är avgörande då ljudkällans positions avgörs, tändernas placering och utformning avgör vilket kost som konsumeras, och hos många arter bär kraniet viktiga försvarsvapen som horn och huggtänder. (källa)
3. Känselspröt är ett alternativt ord för insekters antenner. Ordet syftar på de fall där insekten använder antennerna för att känna sig fram eller för att identifiera saker. På antennerna sitter många receptorer för hos insekten viktiga sinnesorgan, förutom för känselsinnet så även särskilt för luktsinnet. Hos många insekter fångar antennerna upp doftpartiklar, så kallade feromoner, som bland annat hjälper insekten att hitta en partner för fortplantningen. Funktionen för antennerna är ofta specialiserad inom olika ordningar och arter. (källa)
4. Med ljud menas inte bara den mekaniska vågrörelsen, utan även hörselförnimmelsen. Ljudvågor transporterar relativt lite effekt. En talande person sänder bara ut någon tusendels watt, vilket verkar rimligt då det inte är någon större ansträngning att tala. Ljud vore i stort sett utan intresse, ja, ljud skulle faktiskt inte ens finnas, om det inte fanns djur som exempelvis vi människor som kunde uppfatta små tryckvariationer i luft med hörseln. Vid ett frågeprogram på radio, Svar idag ställdes en gång frågan, huruvida det uppstår ljud då exempelvis en sten faller i marken från ett berg på en avlägsen planet. Svaret från experten (sannolikt astronomen Peter Nilson) blev något förbryllande: "I princip, nej." Han förklarade, att om det inte finns någon organism närvarande som är utrustad med ett sinnesorgan som uppfattar sådana skillnader i luftens täthet som vi definierar som ljud, så uppstår heller inga ljud. Skillnader i planetens gasatmosfär i form av tryckskillnader skulle visserligen uppstå, men inte det vi kallar ljud. Detta kan i förstone låta paradoxalt, men 'ljud' i dess betydelse av 'hörselförnimmelse' är ingen naturlag. Därtill fordras en organism som kan uppfatta och tolka ljudvågor som just ljud. För oss människor är det exempelvis fullkomligt irrelevant i vad mån personer i vår omgivning alstrar elektromagnetiska fält förutom synligt ljus, eftersom vi, i motsats till vissa fiskar, saknar ett sinne som specifikt registrerar annan elektromagnetism än synligt ljus. Beträffande sådan elektromagnetism är vi således helt "döva". (källa)
5. Afferenta nervbanor är de nervbanor som leder in till det centrala nervsystemet. De kallas ibland även sensoriska nervbanor, då de huvudsakligen transporterar sensorisk information som upphämtats av våra sinnesorgan. (källa)
6. Inåtledande afferent information från kroppens sinnesorgan (hud/känsel, ögon/syn, öron/hörsel, näsa/lukt, tunga/smak) förs via nervfibrer in till det centrala nervsystemet CNS (hjärnan och ryggmärgen). Via utåtledande efferenta nerver styrs muskler, körtlar och inre organ. (källa)
7. Det uppstår en del ontologiska frågor på grund av att mänsklig varseblivning har begränsad räckvidd. Det finns till exempel ljud som vi inte kan höra (men väl känna som vibrationer) för att de är för djupa, har för lång våglängd. Men elefanter kan höra och kommunicera med dessa ljud, eftersom deras hörsel är annorlunda. De flesta skulle väl säga att dessa ljud existerar, inte bara som vågrörelser i fysikens mening, utan som upplevelser, det vill säga som ljud, i elefanternas mentala värld. Vi står då inför ett exempel på att vi kan erkänna existensen hos ett fenomen som vi inte förmår uppfatta. Vi kan, i vissa fall, skänka hög ontologisk status åt fenomen som ligger utanför den mänskliga varseblivningens räckvidd. En så "vidsynt" uppfattning kan vi ha just för att vi tänker på begränsningen hos våra sinnesorgan och erkänner att världen kan vara större än vår varseblivning. (källa)
8. Reaktionstid är den minsta tid som förflyter mellan vad psykologerna kallar stimulus och respons. Den varierar för olika sinnesorgan liksom mellan olika individer. (källa)
9. Sinnesorgan är receptororgan (mottagningsorgan) som ger information till nervsystemen hos djur, angående förändringar i den yttre och inre miljön. Informationen tas upp av särskilda sinnesceller. Människan har fem (yttre) sinnesorgan, men vissa djur har fler eller andra sorters sinnesorgan. (källa)