Sinnesändring Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet sinnesändring

1. Llull hade hovtjänst både hos Jakob I och Jakob II av Aragonien. Till fyllda 30 år förde Llull ett vilt liv, men så inträdde plötsligt en sinnesändring till följd av det tragiska slutet på kärleken till en gift kvinna. Efter detta började han få religiösa uppenbarelser. (källa)
2. Carl Anders Roth var son till assistenten vid politiekollegiet Eric Roth. Han var i tjugoårsåldern bosatt i Arboga och kom därifrån till Stockholm, där han blev assistent i rådhusrätten. Roth uppträdde redan vid den tiden som poet, imiterade Bellman och sjöng kroglivets lov, om än på ett betydligt råare sätt än denne. Hans backanaliska sånger utmärker sig för ett drastiskt målande språk. En del av dem trycktes under titeln Bacchi ströskrifter 1785. 1786 utgav han i samma stil Parentation i anledning af bränvinsbristen, men efter att ha undergått en sinnesändring publicerade han 1787 den religiösa dikten Den lidande frälsaren. Roths senare produktion utgjordes främst av gravkväden utan större litterärt värde. Rots Skaldestycken utgavs 1857 av Per Hanselli i Svenska vitterheten, band 10. (källa)
3. Närpiö-kasernen bestod av isoleringsceller, dit man hamnade om man uppvisat icke önskat beteende. Tidvis fick man också inleda sin fängelsevistelse där om Högvakten för tillfället var fullsatt. Fångar som blivit utbildade i Sovjetunionen, och var kända som ledare eller uppviglare, placerades vanligtvis genast i Närpiö-kasernen och kunde sitta hela sin fängelsetid där. För att detta skulle fungera krävdes ett bra samarbete mellan fängelseledningen och Detektiva centralpolisen. Efter att ha sluppit från den inledande isoleringen, i endera Närpiö-kasernen eller Högvakten, flyttades fångarna vanligen till Östra eller Kokkola-kasernen. De som suttit tidigare i Dragsvik, eller var kända som de mest råbarkade kommunisterna, hamnade automatiskt i Kokkola-kasernen. Östra kasernen var uppdelad i två avdelningar. På Östra II placerades yngre och förstagångsförbrytare så att de skulle påverkas så lite som möjligt av de äldre och mer inbitna kommunisterna. Slutligen placerade man de fångar man ansåg så gott som "omvända", eller åtminstone sådana som visade upp gott beteende, på Östra I. Yrjö Jääskelä skrev i sina hågkomster att detta kom i bruk först i början av 1930-talet då vissa fångar började "underkuva sig fascistledningen". Dessa kallades för "kaljupäät" eller "pelastusarmeija". Men även partitrogna kommunister fejkade en sinnesändring för att bli flyttade till Östra II och därifrån lättare kunna sköta kontakter till den yttre världen. (källa)