Självkänsla Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet självkänsla

1. Överjagsångest, som beror på föreställningar om föräldrarnas och andra auktoriteters önskningar. Om personen gör saker som bryter mot överjaget och dess normer, till exempel i moraliska valsituationer, skapas ångest. Överjagsångesten hänger samman med samvetet, och beror antingen på skuldkänsla eller på låg självkänsla. (källa)
2. Den som begått brottsliga gärningar enligt 3, 4 eller 6 kap brottsbalken mot en närstående eller tidigare närstående person, döms, om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla, för grov fridskränkning till fängelse, lägst nio månader och högst sex år enligt 4 kap 4a § brottsbalken. (källa)
3. Kärlek till den egna personen kan av omgivningen ses som något negativt, där egenkärleken kan ta sig uttryck i handlingar som ökar det egna välståndet eller välmåendet på andras bekostnad. Det finns även en mildare form av egenkärlek där personen unnar sig en del av det goda i livet, utan att brista i respekt eller empati inför medmänniskorna. Sådan egenkärlek är kopplad till en god självkänsla, vilket i sin tur är viktigt för att kunna visa kärlek – att ge ovillkorligt. (källa)
4. Storhetsvansinne (megalomani), grandiositet, hybris, förhöjd självkänsla, i psykiatrin ett uttryck för ett sinnestillstånd där en person har en starkt överdriven självuppfattning, och ofta helt falsk självbild. Storhetsvansinne kan vara ett tecken på psykos eller en personlighetsstörning. (källa)
5. Mindervärdeskomplex, mindervärdeskänsla, mindervärdighetskänsla, låg självkänsla, en känsla av kroppslig eller mental underlägsenhet, att känna sig mindre värd än sina medmänniskor. Teorier om fenomenet lades fram av österrikaren Alfred Adler (1870–1937). Motsatsen är storhetsvansinne. (källa)
6. Personlig optimism korrelerar starkt med självkänsla, vad gäller psykologiskt välmående och personlig hälsa. Martin Seligman, som forskar om området, kritiserar akademiker för att fokusera för mycket på orsakerna till pessimism och inte tillräckligt på optimism. Han pekar på att forskare under de tre senare decennierna under 1900-talet har publicerat 46 000 journaler om depression, men bara 400 om glädje. (källa)
7. I många religioner talas om Guds rättfärdighet, vilket är vad människan ska eftersträva. Att som människa försöka detta och anse sig handla efter principerna kallas självrättfärdighet och kan ha en omvänd relation till självkänsla, ju mer självrättfärdighet desto sämre självkänsla och vice versa, dock förekommer det att personer är både självrättfärdiga och har god självkänsla vilket kännetecknar arrogans, medan låg självrättfärdighet och låg självkänsla kännetecknar ödmjukhet. Självrättfärdighet med låg självkänsla sammanfaller med osäkerhet och med preferens för starka ledarstrukturer. Låg självrättfärdighet och god självkänsla är däremot kännetecknande för vidsynthet. (källa)
8. Självförtroende är individens tilltro till sin förmåga att prestera. Det kan röra sig om arbete, skola eller sociala sammanhang. Självförtroendet kan variera från dag till dag och det kan höjas genom bekräftelse utifrån, eller tillfälligt höjas under exempel alkoholpåverkan. Självförtroendet kan snabbt tränas upp. Många blandar ihop begreppet med självkänsla. Självförtroende är en social tillgång som behövs i vardagen. (källa)
9. Självförverkligandets objekt är både det inre och det yttre jaget. Förverkligande av det inre jaget innebär dels att förstå sitt idealjag, dels att leva upp till det. I den bemärkelsen är självförverkligande att skaffa sig god självkänsla. Det yttre jaget är den identitet som man har inför andra. I det avseendet handlar självförverkligande om att skaffa sig det anseende som man vill ha, att lyckas med sitt liv. För många människor handlar den formen av självförverkligande om ekonomisk och social framgång, att skaffa sig färdigheter, att ha ett lyckligt kärleksliv, få barn, med mera. (källa)