Självså Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet självså

1. Träda eller träde innebär att åkermark under en period får vila från produktion av grödor. Denna vila kan pågå i ett eller flera år. Trädan är en gammal företeelse och kom till för att marken inte skulle utarmas. Odling av säd år efter år medförde att marken blev helt utarmad så att den blev värdelös för odling. Redan i början av 1700-talet använde man sig av "träda" i Bergslagen, speciellt på nyodlingar. Man gödslade kraftigt och odlade spannmål i 3 år varefter man slog (den självsådda) vallen under 8–10 år. Denna äldre form av träda kallades linda. På 1870-talet låg 14,5% av den svenska åkermarken i träda. Träda användes i vissa landsdelar långt in på 1900-talet. På Öland + Gotland låg 15,2% av åkermarken i träda år 1921. I modernt lantbruk finns ingen anledning att lägga mark i träda för produktionens skull. Man kan utföra markanalys för att fastställa innehållet av växtnäring i marken och utifrån denna bestämma en gödselgiva som återställer näringsbalansen. (källa)
2. Ungskog är en skog med planterade träd, där plantorna växt sig högre än en meter. Det är vid denna tid som man börjar röja i det planterade området, för att ta bort oönskad växtlighet, så som buskar eller självsådda vildvuxna träd. Detta för att se till att den egna planterade ungskogen ska få den näring som marken kan erbjuda. Det är också vid röjningen som man väljer vilket framtida trädblandning som skogen kommer att ha, man vill inte heller ha träd med klena stammar, då de inte klarar en hård vinter utan böjer sig. När man röjer väljer man också vilka trädsorter som skall finnas på vissa platser. Ungskog med lövträd är önskat runt sjöar, myrmarker, vattendrag, fuktigare stråk, samt liknande platser. När man däremot planterar gran eller tall måste man tänka på att skotten drar till sig mycket älg, främst på vintern. Älgarna kan skada och förstöra en hel ungskog, därför planteras barrträden på ställen där älgarnas favoritväxter gärna håller till, och frodas. (källa)
3. Erik Rödes saga handlar om dennes upptäckt av Grönland och bosättning där och därefter om hans son Leifs resa från Grönland 999 till Norge, där han av Olav Tryggvason blev undervisad i kristendomen och med sina män döpt samt följande år återsänd med en präst för att på Grönland verka för kristendomens införande. På hemfärden blev han driven ur sin kurs, som antagligen togs mellan Färöarna och Shetlandsöarna, och drev länge omkring på havet, tills han träffade på land, vars tillvaro han förut inte kände till, med självsådda vetefält och vinrankor och sådana träd, som kallas masur, några så stora, att de kunde begagnas till byggnadsvirke. Med prov på vad han funnit kom han samma höst hem till Grönland, där det nu blev mycket tal om, att det nya landet borde närmare undersökas. (källa)
4. Spridning sker genom självsådd och sidolökar. (källa)
5. Snöklockan förökar sig genom självsådd och sidolökar så att den kan bilda hela mattor. . (källa)
6. Naturlig föryngring innebär att man vid avverkningen lämnar frötallar som får stå kvar och beså marken. Ett numera mycket ovanligt alternativ är självsådd med skogsbrukssättet blädning. (källa)
7. Sveriges tidigaste två-hjärtbladiga växt. Roten är en liten svartbrun knöl. Vintergäcken blommar mars – april, men ibland även redan i februari. Plantan blir 8–16 cm hög. Blommans bräm blir 3–4 cm i diameter och består av sex gula hylleblad (ombildade foderblad) placerade ovanför en krans av gröna stödblad. Innanför de gula hyllebladen finns sex små rörlika kronblad samt 30–40 ståndare. Redan under slutet av våren har arten blommat klart och bildar då frukt i form av sex baljkapslar. Dessa självsår sig, varvid stora bestånd bildas, en hel matta. (källa)
8. Den är vanlig endast kring gamla gårdar och kloster, i parker m.m. och har då antagligen förvildat sig, eftersom den länge varit en omtyckt flerårig trädgårdsväxt och lätt självsår sig med stora massor av frön och ratas av rådjur. Däremot är den särskilt omtyckt av humlor, som är de enda som har en tillräckligt lång tunga, för att nå nektarn i den djupa sporren dit bin och andra pollinerande insekter inte når. (källa)
9. Blodoxalis (Oxalis repens) är en växtart inom släktet oxalis och familjen harsyreväxter. Bladen hos denna krypande art är tredelade och gröna eller brungröna med purpurfärgad undersida, och har delblad som är hjärtformade. Plantan grenar sig lätt, och de rödtonade stammarna rotar sig efter hand som de växer på marken. Rötterna utvecklas i bladvecken. Växer snabbt upp till 50 cm på en säsong. Ettårig växt som självsår sig, och blir lätt ett ogräs i växthusmiljö. Kan odlas som ampelväxt. De centimeterbreda blommorna är gula, och som hos alla oxalisar så slår blad och blommor ihop sig under natten och öppnar sig och sträcker på sig igen på morgonen. (källa)
10. Fingerborgsblomma (Digitalis purpurea) har fått sitt namn av att blommorna är klocklika och passar på ett finger likt en fingerborg. Blomman kallas ibland också digitalis efter det vetenskapliga namnet. Blommorna kan vara violetta, rosa eller vita, fläckiga invändigt, och sitter i ensidig klase på den cirka 1-1,5 m höga stjälken. Fingerborgsblomman tillhör biennerna, de tvååriga växterna, men uppträder också som flerårig. Första året bildas en bladrosett som övervintrar och kan blomma nästa år. Den är en vanlig prydnadsväxt i trädgårdar och självsår sig lätt. Pollinatörer är oftast humlor och bin. (källa)