Sjukdomsorsak Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet sjukdomsorsak

1. I allmänhet skiljde sig synen på sjukdomar mycket från dagens syn. Under 1800-talet hade folket mer fatalistisk syn på sjukdomar. Sjukdomarna var en del av ens livsöde och blev man väl sjuk, gjorde det ingen nytta att klaga. Även om man på tiden inte klagade på sjukdomarna lika mycket, var man ändå intresserad av att identifiera sjukdomarnas orsaker. Man trodde inte att sjukdomar enbart var guds straffdom. Många var överens om att vanliga sjukdomsorsaker var exempelvis: onda personer, djur, trolldom och övernaturliga väsen. Visserligen var man medvetna om att sjukdomar, i synnerhet förkylning, mycket väl kunde orsakas av mer förklarliga företeelser som exempelvis svält eller svåra arbetsförhållanden. Trots att man visste detta var dessa sjukdomsorsaker inte alls lika intressanta. Folket litade mer på magi och tro. (källa)
2. Sjukdomsorsaken är för närvarande inte känd men testikelcancer förekommer oftare hos män vars testiklar inte har glidit på plats i pungen. Om personer i släkten har haft testikelcancer är risken att drabbas större. (källa)
3. Beroende på vad som orsakar diarrén, kan avföringens utseende variera. Färgvariationer kan bero på kosten, men också ge en antydan om sjukdomsorsak. Grön färg tyder på att avföringen inte färgats brun av gallsyra, vilket är vanligt vid diarré eftersom det ofta är fallet när tarminnehållet passerar snabbt. Gul färg och fet avföring förekommer vid malabsorption, giardiasis, och vid problem med bukspottkörteln. Om en gall- eller leversjukdom orsakar diarrén kan den vara mycket ljus, vilket indikerar att den innehåller mindre gallsyra än normalt. Svart avföring kallas melena när det beror på blödningar i mag- och tarmkanalen, vilket är ett allvarligt tecken, men färgen kan också uppkomma av läkemedel, järntillskott, med mera. Blödningar kan också rödfärga diarrén. Blodig och vattnig diarré är ett huvudsymtom på dysenteri. (källa)
4. Epidemiologi är en viktig del av hälso- och medicinvetenskapen och har under senare år över hela världen har fått en allt större uppmärksamhet och betydelse. Grenar av medicin som är starkt sammankopplade med epidemiologi är folkhälsa (public health på engelska) och samhällsmedicin (community medicine). Den övergripande målsättningen för epidemiologisk forskning är att genom ökad kunskap kunna hitta sjukdomsorsaker och riskfaktorer och därigenom förebygga sjukdom och ohälsa. För att kunna etablera dessa samband mellan yttre och inre faktorer och hälsotillståndet måste man göra studier av något slag. Det kan gälla kliniska prövningar, registerstudier, retrospektiva studier, longitudinella befolkningsstudier med mera. (källa)