Sjuksköterskeutbildning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet sjuksköterskeutbildning

1. I Sverige bedrivs sjuksköterskeutbildningen på högskolenivå sedan 1977 samt är sedan 1993 en treårig yrkesexamen som ofta kombineras med en medicine eller filosofie kandidatexamen med huvudämnet omvårdnad, ibland benämnd vårdvetenskap. Utbildningen varvar teori med klinisk träning och efter sjuksköterskeexamen är det möjligt att ansöka om legitimation som sjuksköterska från Socialstyrelsen. Därmed ansluter sig också den nyutbildade till yrkets etiska regelverk. Vid examen får den nyblivna sjuksköterskan en brosch som är unik för lärosätet. (källa)
2. Den expanderande sjukvården, främst vid sjukhus runt om i landet, behövde alltmer kunnig arbetskraft och sjuksköterskeskolorna kom därför i blickpunkten. År 1910 bildade en grupp välutbildade sjuksköterskor i Stockholm Svensk sjuksköterskeförening (SSF). Föreningen vann snabbt gehör för ett av sina främsta krav: en statlig reglering och kontroll av sjuksköterskeutbildningen. Kerstin Nordendahl utsågs till den första sjuksköterskeinspektrisen vid Medicinalstyrelsen med uppgift att kontrollera sjuksköterskeskolorna och deras verksamhet samt den kvinnliga sjukvårdspersonalens arbetsförhållanden. Detta arbete kom hon att inneha från 1920 till sin pensionering 1944. Under sin tid på Medicinalstyrelsen skulle hon komma att medverka i och påverka genomförandet av en rad socialpolitiska reformer inom hälso- och sjukvården. Under andra världskriget ansvarade hon också för organiseringen av sjuksköterskor till krigssjukvården. (källa)
3. Estrid Eva Sophia Rodhe, född 16 mars 1877 i Lund, död 28 augusti 1911 i Stockholm, var en svensk sjuksköterska och skribent. Hon är mest känd för sin skrift Ur sjukvårdens etik som utgavs 1912 efter hennes död och som användes i sjuksköterskeutbildningen i flera länder fram till 1950-talet. (källa)
4. Lindblad började sedan studera på en sjuksköterskeutbildning i Karlstad. Hon fick bra betyg men när hon hade ett år kvar av utbildningen blev hon med barn och tvingades avbryta studierna. Efter att hennes första barn hade fötts kunde hon påbörja studierna igen och blev legitimerad sjuksköterska 1955. Hon började därefter att arbeta på sjukhuset i Karlstad, bland annat med inriktning på elektroencefalografi. Under 1960-talet arbetade hon på sjukhusets intensivvårdsavdelning. (källa)
5. Astrid Hedvig Maria Janzon, född 17 april 1907 i Jönköping, död 28 februari 2000 i Trångsund, Huddinge kommun, var en svensk sjuksköterska och rektor för Statens sjuksköterskeskola i Stockholm under hela dess verksamhetstid. Hon anses ha haft en betydelsefull roll för utformningen av svensk sjuksköterskeutbildning. (källa)
6. Sjuksköterskeyrkets ursprung kan spåras tillbaka till Romarriket, då diakonissor vårdade utifrån kristna ideal. Från början av 1900-talet började sjuksköterskeyrket i sin organiserade form växa fram. Den första sjuksköterskeutbildningen startades av brittiska Florence Nightingale vid St Thomas' Hospital i London. Nightingale hade utbildat sig i Kaiserswerth. Tidigare var sjuksköterskeyrket ett av få som ansågs vara en acceptabel sysselsättning för kvinnor. Yrket sades vara ett kall och en del av yrkesutbildningen bestod av religiös skolning. Sjuksköterskor förväntades bland annat avstå från att bilda familj för att kunna viga sitt liv åt omvårdnaden av andra. I Sverige infördes 1960 yrkeslegitimation och yrkestiteln blev då legitimerad sjuksköterska. Den första manliga svenska sjuksköterskan var Allan Härsing som examinerades 1953. (källa)
7. 1993 skedde en omfattande organisationsförändring som ledde fram till att högskolans verksamhet delades in i fem institutioner med ämnesavdelningar. Högskolans verksamhet samordnades och flyttade 1996 till Kungsbäck i Gävle i om- och tillbyggda lokaler som tidigare disponerades av Hälsinge regemente och som nu ägs av Akademiska Hus. Vårdhögskolan flyttade också in, år 1996, med sjuksköterskeutbildningar. Med start 1999 inleds sedan en integreringsprocess under tre år med syfte att flytta huvudmannaskapet för vårdhögskolan från landstinget till den statliga högskolan. Vårdhögskolan integrerades 2002 som Högskolan i Gävles sjätte institution. År 2000 integrerades Bygg och Miljö i Gävle (BMG) och år 2003 integrerades Belastningsskadecentrum, numera Centrum för belastningsskadeforskning (CBF), med Högskolan. (källa)
8. Specialistsjuksköterska är en sjuksköterska med specialisering inom ett speciellt hälso- och sjukvårdsområde. Tidigare kallades specialistutbildningen för vidareutbildning. Specialistutbildningen är en påbyggnadsutbildning på avancerad nivå, omfattande 60-75 hp (2-2 1/2 terminer oftast på halvfart) och omfattar en magisterexamen utöver de 180 hp (6 terminer) år som omfattar sjuksköterskeutbildning på grundnivå. Titeln specialistsjuksköterska är skyddad och får endast användas av den som har svensk legitimation som sjuksköterska och som fått ett beslut om rätt att kalla sig specialistsjuksköterska. För svenskutbildade specialistsjuksköterskor utfärdar Socialstyrelsen inte specialistbevis utan examensbeviset som högskolan utfärdar gäller som specialistbevis. Legitimation som sjuksköterska får man genom att ansöka till Socialstyrelsen. (källa)
9. Arthur Fürstenberg var son till grosshandlaren Axel Fürstenberg och brorson till Pontus Fürstenberg. Efter mogenhetsexamen i Göteborg 1884 blev han medicine kandidat i Stockholm 1891 och medicine licentiat där 1896. Efter förordnanden i pediatrik öppnade Fürstenberg 1899 läkarpraktik i Stockholm. 1902–1905 var han föreståndare för medicinska polikliniken vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn, blev 1902 läkare och lärare vid Sällskapet barnavårds utbildningsanstalt, 1905 läkare vid Drottninghuset, 1907 husläkare vid Sophiahemmet, 1918 läkare hos hertigparet av Västergötland och 1928 livmedikus. Fürstenberg var även bland annat Nordiska kompaniets personalläkare under mer än 30 år och uppbar flera förtroendeuppdrag. Han var ledamot i styrelsen för Stockholms stads asyler för husvilla från 1912 och ordförande i styrelsen 1920–1923. Han innehade även flera förtroendeposter i Svenska läkaresällskapet. För Sällskapet barnavårds sjuksköterskeutbildning författade han En kurs i barnavård (1922, 2:a upplagan 1931). (källa)
10. Eriksson tog sjuksköterskeexamen 1965 och blev vårdlärare vid Helsingfors svenska sjukvårdsinstitut 1970. 1975–1986 var hon rektor vid institutet, och startade där en sjuksköterskeutbildning i samarbete med Helsingfors universitet. 1982 blev hon filosofie doktor i pedagogik med en avhandling om en modell för att utveckla vårdutbildning utgående från vårdprocessen, och 1984 blev hon docent i vårdvetenskap vid Kuopio universitet. Eriksson var den första att få en docentur i vårdvetenskap i Norden och beskrivs som en av pionjärerna i vårdvetenskap i de nordiska länderna. (källa)