Sjukstall Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet sjukstall

1. Den internationella organisationen bildades i Genève 1914 L'Etoille och den svenska avdelningen 22 mars 1917. Den hette från början Svenska Röda Stjärnan och skulle vara djurens motsvarighet till Röda Korset. Det var det lidande som skadade arméhästar utsattes för under första världskriget, utan att någon ingrep, som gjorde att ett internationellt förbund bildades, för att ge bistånd till djur i krigssituationer. Denna idé togs så småningom upp av svenska djurskyddsföreningarnas centralförbund och den svenska motsvarigheten bildades. Röda Stjärnan hade från början endast kvinnliga medlemmar. Man utbildade "stjärnsystrar" till hästsjukvårdare för armén, inrättade sjukstallar, tillverkade förbandsartiklar, anskaffade instrument och utrustning. För att samla in pengar ordnades basarer, soaréer och tombolalotterier. (källa)
2. Regementet hade sedan 1780 sin mötes- och övningsplats på Utnäs löt cirka 3 km nordost om Strömsholms slott. Från 1836 hade regementet sin expedition och skolor förlagda till Örebro (Se vidare: Husarstallet, Örebro och Husarernas kanslihus och ridhus, Örebro). Förbandet hade åren 1815–1836 sin mötes- och övningsplats på Utnäs löt vid Strömsholm, och från 1846 på Sannahed, mellan Kumla och Hallsberg. År 1902 föreslog gav regeringen anslag för ett nytt kasernetablissement, vilket skulle bestå av en kasernbyggnad innehållande kansli-, sjuk- och arrestlokaler, kokinrättning, fem skvadronstallar, exercishus, ridhus, varmbadhus, skosmedja, sjukstall samt behövliga uthus. Den 1 april 1902 fick arméförvatlningen i uppdrag av regeringen att sluta avtal med Skövde om upplåtande mark till kasernetablissement för Livregementets husarer och Första Göta trängkår. Samma år påbörjades arbetena med det nya kasernetablissement. Den 1 november 1905 flyttade regementet till sitt nya kasernetablissement i Skövde. Den 4 december 1905, i samband med regementets högtidsdag, hölls en ceremoni över inflyttningen. År 1944 förlades ett kompani ur Signalregementet till Skövde, vilket samlokaliserades med Livregementets husarer i kavallerikasernen. År 1958 omorganiserades kompaniet till Signalbataljonen i Skövde och 1961 omlokaliserades bataljonen, under namnet Göta signalkår, till Karlsborgs garnison. Från den 1 juli 1984 övertog regementet Göta signalregementes förläggning i Karlsborgs fästning. (källa)
3. År 1829 brann huvudbyggnaden ner, men de tre flyglarna från greve Spens tid klarade sig och finns kvar än idag, likaså den Roseliuska bostaden. År 1831 köpte Kronan malmgården för Kungliga Livgardet till häst. Husen fick nya funktioner: den södra flygeln blev marketenteri för underofficerare, och den norra användes som skosmedja och sjukstall. I Roseliuska bostaden inrymdes lägenheter och sjukstuga. (källa)
4. År 1902 föreslog gav regeringen anslag för ett nytt kasernetablissement till Livregementets husarer, vilket skulle bestå av en kasernbyggnad innehållande kansli-, sjuk- och arrestlokaler, kokinrättning, fem skvadronstallar, exercishus, ridhus, varmbadhus, skosmedja, sjukstall samt behövliga uthus. Den 1 april 1902 fick arméförvaltningen i uppdrag av regeringen att sluta avtal med Skövde om upplåtande mark till kasernetablissement för Livregementets husarer och Första Göta trängkår. Samma år påbörjades arbetena med det nya kasernetablissement. Kasernetablissementet i byggdes efter typritningar för kavalleriet och stod färdigt 1905, då Livregementets husarer flyttade in den 1 november. Den 4 december 1905, i samband med regementets högtidsdag, hölls en ceremoni över inflyttningen. (källa)