Sjukvårdsnämnd Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet sjukvårdsnämnd

1. Under fullmäktige lyder facknämnder som ansvarar för de enskilda sakområdena inom regionens verksamheter: Hälso- och sjukvårdsnämnden, Regionala utvecklingsnämnden, Kollektivtrafiknämnden, Psykiatri- Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden, Servicenämnden, Kulturnämnden, Patientnämnden, Primärvårdsnämnden. Under Hälso- och sjukvårdsnämnden finns också sju stycken sjukhusstyrelser: Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Landskrona, SUS (Skånes Universitetssjukhus Malmö-Lund), Trelleborg, Ystad och Ängelholm. (källa)
2. Under 1970-talet påbörjades arbetet med områdesindelningar och försök med kommundelsråd, samt distriktsindelningar av socialtjänst och sjukvård, gjordes. Sedan 1974 har Göteborg haft försöksverksamhet med ökat lokalt inflytande, då de tre första kommundelsråden inrättades. 1978 tillkom en institutionsstyrelse för Frölunda kulturhus, 1982 startades tre kommundelsnämnder och tre distriktsnämnder (en inom skola och två inom fritid) och 1986 inrättades tolv sociala distriktsnämnder. Under samma period inrättades också sju sjukvårdsnämnder. Under 1983 infördes "Primär eller bostadsområden" med fem distrikt. Både distrikts- och primärområdesindelningen har sedan ändrats över tid. (källa)
3. Den centrala förvaltningsorganisationen heter regionstyrelsens förvaltning. Den har ansvar för bland annat gemensamma IT-frågor, personalstrategiska frågor, gemensamma upphandlingar, frågor som hör samman med regionens roll som ägare av sjukhus och primärvård, samt tillväxt-, miljö och regionplaneringsfrågor. Hälso- och sjukvårdsfrågorna sköts av hälso- och sjukvårdsnämnden och Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje. Här ligger bland annat ansvaret för avtalen med olika vårdproducenter, samt informations- och rådgivningstjänsten Vårdguiden. Från 2011 finns även en trafiknämnd, som har det övergripande ansvaret för kollektivtrafiken till lands och sjöss. (källa)
4. Andres Lembit Käärik, född 27 januari 1954 i Enskede, död 20 oktober 2007, svensk folkpartistisk politiker. Landstingsråd och ledare för folkpartiet i Stockholms läns landsting 1992–2002. Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden 1992–1994 och vice ordförande 1998–2002. (källa)
5. Politikerna i Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer, med stöd av sin förvaltning, ramarna för hur den offentligt finansierade vården ska fungera, hur resurserna ska fördelas, samt de olika vårdaktörernas uppdrag. Kostnaderna för den samlade landstingsfinansierade vården är cirka 45 miljarder kronor per år (2008). Huvuddelen, cirka 70 procent räknat på kostnaderna, utförs av regionägda bolag eller förvaltningar. Andra delar, motsvarande cirka 30 procent av kostnaderna, utförs av externa entreprenörer. Den helt privatdrivna och privatfinansierade sjukvården har en mycket begränsad omfattning. (källa)
6. Dessutom har han varit nämndeman i Stockholms tingsrätt 1974–1988, ledamot av styrelsen för Stockholms läns allmänna försäkringskassa 1986–1988 och 1995–99 samt ordförande där 1999–2002, ledamot av styrelsen för Skattemyndigheten i Stockholms län 1995–2002, ledamot av en pensionsdelegation 1972–1979, rättshjälpsnämnden 2003–2006 och utredningen "Samordning och regress – ersättning vid personskada" 1999–2002. Han var vidare ledamot av styrelsen för Västra sjukvårdsområdet 1986–1988, styrelsen för akutsjukhusen Sabbatsberg, S:t Göran och S:t Erik 1989–1991, Nordöstra omsorgsstyrelsen 1986–1988, Hälso- och sjukvårdsnämnden 1989–1991, etiska kommittén för Västra och Södra sjukvårdsområdena 1988–1991, Kommittén för hälsoupplysning i Stockholms län 1989–1991 och landstingets jämställdhetskommitté 1988–1991. Järrel var suppleant och ledamot av Stockholms stadsfullmäktige 1988–1991 och 1994–1996, av fritidsnämnden i samma kommun 1995, av Bostadsförmedlingen 1989 och av Stockholm Information Service 1990–1991. Han var också ledamot av styrelsen för Medborgarskolan i Stockholm 1980–1997, varav ordförande från 1986, Medborgarskolans distriktsstyrelse i Stockholm 1986–1996, varav vice ordförande från 1989, Medborgarskolans förbundsstyrelse 1992–1996, Moderata Ungdomsförbundets programkommitté för kultur 1970–1971, Oscarsmoderaterna 1971–1976 och Gärdesmoderaterna 1997–2002. (källa)
7. Vid Helgeand på Norra kyrkogatan inrättades på 1840-talet ett lasarett. Visbys och Gotlands enda akutsjukhus idag är Visby lasarett som öppnades vid Strandgärdet den 10 februari 1903. Hälso- och sjukvården sköts av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen som styrs av Hälso- och sjukvårdsnämnden inom Region Gotland. Inom förvaltningen fanns 2011 cirka 1 300 medarbetare och där finns i stort sett alla specialiteter som medicin, kirurgi, infektion, ögon, öron, barn, förlossning, gyn, ortopedi, operation, intensivvård, psykiatri, habilitering, rehabilitering, tandvård och primärvård. Genom Visby lasaretts ställning som länssjukhus är resurserna dimensionerade för att klara de flesta specialiteter inom somatisk akut- och korttidsvård. Under 1970- och 1980-talet var frågan om byggande av nytt sjukhus föremål för omfattande diskussion. Kommunstyrelsen fattade 1990 beslut om byggstart för Förnyelse av Visby Lasarett. Beslutet innebar att Gotland skulle få ett modernt sjukhus med i princip samma bredd på utbudet av medicinska specialiteter som tidigare. Förnyelsen skedde i tre etapper mellan 1990 och 1997. Gotlands enda akutsjukhus är Visby lasarett. Vid behov av specialistvård har kommunen även avtal med andra regioner på fastlandet, i huvudsak med Region Stockholm. Patienter kan transporteras akut med kommunens ambulanshelikopter. (källa)