Självbeskattning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet självbeskattning

1. Till skillnad från under det nederländska styret ansåg britterna att kolonin skulle klara sin egen ekonomi genom självbeskattning, en policy som kraftigt gick emot viljan hos boerna och de nederländska köpmännen i Kapstaden. 1815 skedde ett kontroversiellt gripande, där en vit bonde häktades efter anklagelser om att han skulle ha misshandlat en av sina slavar. Detta skapade vrede hon många av boerna som kände att deras levnadssätt var hotat och resulterade i Slachters Nek-upproret. Britterna agerade med en kraftig vedergällning där 5 boer hängdes, anklagade för uppvigling och uppror. 1828 förklarade den brittiske guvernören i Kapstaden att alla invånare, européer och ursprungsbefolkning förutom slavar, skulle inneha status som medborgare. Tanken var att likställa möjligheten för alla medborgare att ha samma rättigheter gällande säkerhet och markägande, en rättighet som tidigare endast funnits hos boerna. Detta resulterade i ytterligare konflikter mellan den afrikaansspråkiga befolkningen och övriga. Boernas förbittring över britternas styre fortsatte att öka under 1820- och 1830-talen, delvis i och med britternas påbud om engelska som det enda officiella språket i kolonin. Detta resulterade i att engelskan ersatte nederländskan som officiellt språk i Kapkolonins juridiska och politiska system, vilket missgynnande boerna som ofta talade lite eller ingen engelska. (källa)
2. Lotta Continua var en italiensk kommunistisk tidning som gavs ut 1969–1982, fram till slutet av 1976 av den utomparlamentariska organisationen Lotta Continua och därefter fram till juni 1982 av ett fristående journalistkooperativ, huvudsakligen bestående av före detta LC-medlemmar. Tidningen grundades av Guido Viale och Luigi Bobbio. Det första numret utkom 1 november 1969 med en upplaga om 65 000 exemplar. Tidningens första redaktion var inledningsvis inhyst i en privatbostad, därefter i en kontorslokal på Via San Prospero i Milano. När tidningen blev nationell flyttade redaktionen till lokaler på Via Dandolo i Rom. Tidningen utkom i början som en veckotidning, från september 1970 två gånger i veckan för att slutligen våren 1972 bli en dagstidning med en upplaga på omkring 50 000 exemplar. Eftersom tidningen distribuerades till de stora fabrikerna i norra Italien där den cirkulerade bland arbetarna, hade den i praktiken hundratusentals läsare. Under sin relativt korta existens hann tidningen ha nio olika ansvariga utgivare, av vilka den mest kända var Pier Paolo Pasolini. Tidningen finansierades dels genom bidrag från vänsterintellektuella, dels genom "självbeskattning" av organisationens medlemmar. (källa)