Sjökrigsskola Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder sjökrigsskola, varianter, uttal och böjningar av sjökrigsskola

Sjökrigsskola synonym, annat ord för sjökrigsskola, vad betyder sjökrigsskola, förklaring, uttal och böjningar av sjökrigsskola.

Vad betyder och hur uttalas sjökrigsskola

Sjökrigsskola uttalas sjö|krigs|skola och är ett substantiv.

Ordformer av sjökrigsskola

Singular

sjökrigsskola
obestämd grundform
sjökrigsskolas
obestämd genitiv
sjökrigsskolan
bestämd grundform
sjökrigsskolans
bestämd genitiv

Plural

sjökrigsskolor
obestämd grundform
sjökrigsskolors
obestämd genitiv
sjökrigsskolorna
bestämd grundform
sjökrigsskolornas
bestämd genitiv

Sjökrigsskola är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet sjökrigsskola

  1. Terning avlade studentexamen i Karlskrona 1931. Han avlade marinintendentsexamen vid Sjökrigsskolan 1935 och utnämndes samma år till marinunderintendent. År 1937 blev han fänrik i Marinintendenturkåren och senare samma år löjtnant. Han var avdelningsintendent vid undervattensbåtsavdelningen på depåfartyget Svea 1938–1940. Han utnämndes till kapten i Marinintendenturkåren 1943 och till kommendörkapten av andra graden i samma kår 1952, var lärare vid Sjökrigsskolan och Försvarets intendenturskola och tjänstgjorde 1955–1958 vid Statens organisationsnämnd med ansvar för rationaliseringsverksamheten inom marinen. År 1960 befordrades han till kommendörkapten av första graden, varpå han var chef för Materielsektionen i Intendenturavdelningen i Marinförvaltningen 1960–1963. Åren 1963–1968 tjänstgjorde han vid Försvarets intendenturverk: som chef för Beklädnadssektionen i Materielbyrån 1963–1966, som chef för Förrådssektionen i Förrådsbyrån 1966–1968 och som chef för Förrådsbyrån under 1968. När Marinintendenturkåren upphörde 1966 inträdde han som överstelöjtnant i Försvarets intendenturkår, där han befordrades till överste 1968. Åren 1968–1972 var han tillförordnad chef för Allmänna byrån i Intendenturmaterielförvaltningen i Försvarets materielverk, varefter han inträdde som kommendör i flottans reserv 1972. Därefter var Terning konsult åt Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, där han hade till uppgift att verka för stöd åt svensk textil- och skoindustri i samband med försäljning på svenska marknaden. (källa)
  2. Efter andra världskriget och under Sovjettiden lämnades klosterområdet i profana händer, missköttes och förföll. 1940 blev det en sovjetisk sjökrigsskola, 1949 förvandlades det till en kolchos och mellan 1952 och 1984 var det ett hem för krigsskadade soldater och åldringar. Valamos stora byggnader fördärvades och de tjugo träkapellen i skärgården förstördes (en del användes som brasved). (källa)
  3. Före tjänsteställningsreformen 1972 var endast den som genomgått Krigsskolan / Sjökrigsskolan officer. 1972-1983 benämndes dessa regementsofficerare. Då utbildades man till officer på någon av de två Militärhögskolorna på Karlberg eller i Halmstad eller på Sjökrigshögskolan för Marinen. (källa)
  4. Salomonsson tog civilingenjörsexamen vid Avdelningen för skeppsbyggnad vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm 1973 och examen som mariningenjör vid Sjökrigsskolan 1974. År 1975 blev han kapten i Mariningenjörkåren samt tjänstgjorde under 1975 som marindirektör av första klassen vid Huvudavdelningen för marinmateriel i Försvarets materielverk (FMV-M) och 1975–1979 vid Ostkustens örlogsbas. År 1979 befordrades han till örlogskapten i Mariningenjörkåren och var sektionschef i Ostkustens örlogsbas 1983–1984. Han befordrades 1984 till kommendörkapten och var marindirektör av första klassen vid Projektsektionen i FMV-M 1984–1994, befordrad till kommendör 1993. Åren 1994–1997 var han chef för Fartygs- och underhållsavdelningen i FMV-M, varpå han var projektledare för korvett typ Visby 1998–1999, teknisk chef för fartygsbaserade system 2000–2003 och teknisk chef för sjöstridssystem 2003–2007. År 2003 befordrades han till flottiljamiral. (källa)
  5. Nordgren avlade studentexamen i Djursholm 1941 och civilingenjörsexamen i skeppsbyggnad vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1947. Han blev 1947 marinunderingenjör i reserven och senare samma år mariningenjör av andra graden i reserven. Han tjänstgjorde 1951–1958 i Ubåtsbyrån i Marinförvaltningen och blev 1953 mariningenjör av första graden. Åren 1958–1963 var han chef för Skrovsektionen i Fartygsavdelningen vid Marinkommando Ost och blev 1959 marindirektör av andra graden. Han blev 1963 marindirektör av första klassen med kommendörkaptens tjänsteklass och var lärare i förvaltningslära vid Kungliga Sjökrigsskolan 1963–1965 samt chef för Maskin- och elsektionen vid Ostkustens örlogsbas 1965–1969. Åren 1969–1986 tjänstgjorde han vid Huvudavdelningen för marinmateriel vid Försvarets materielverk: som chef för Ubåtsmaterielsektionen 1969–1974, som chef för Projektsektionen i Fartygsavdelningen 1974–1978 och som chef för Ubåtsbyrån 1978–1986. Han blev 1978 marindirektör av första graden i Mariningenjörkåren med kommendörs tjänsteklass samt överingenjör. (källa)
  6. Ivar Falkman var son till vice häradshövding Karl Henrik Falkman. Efter mogenhetsexamen i Stockholm 1891 genomgick han 1893–1897 Teknologiska högskolans fackavdelning för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi och företog 1897 med statsunderstöd en studieresa till Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Falkman var anställd vid skeppsvarv i Greenock i Skottland 1897–1899 och i Köpenhamn 1899–1900. Han förordnades 1901 till ingenjör vid mariningenjörsstaten och blev 1906 mariningenjör av första graden vid mariningenjörkåren. 1901–1907 tjänstgjorde han huvudsakligen vid Stockholms örlogsvarv med sommarkommenderingar som fartygsingenjör på pansarskepp. Falkman var 1905–1907 lärare i skeppsbyggeri och ångmaskinslära vid Sjökrigsskolan och 1907–1910 Marinförvaltningens kontrollant i Malmö vid byggandet av jagarna Wale, Ragnar och Vidar. Han blev 1910 marindirektör av andra graden och tjänstgjorde som stabsingenjör vid kustflottan och mobiliseringsingenjör på Karlskrona örlogsvarv. 1914 blev Falkman marindirektör av första graden, var 1914–1919 chef för ingenjörsdepartementet vid Stockholms örlogsvarv och blev därefter kommenderad till Marinförvaltningen. Han blev 1923 marinöverdirektörsassistent och över gick 1926 i samband med genomförandet av 1925 års försvarsordning på övergångsstat. Falkman företog ett flertal studieresor utomlands, och hans kunnande togs i anspråk för flera uppdrag och utredningar. Han var kronans ombud vid flera besiktningar av flottans fartyg och verksam ledamot av många kommittéer. Särskilt utredningarna om förflyttning av Stockholms örlogsstation var en viktig fråga för Falkman. Han utgav 1907 en lärobok för manskapet vid flottan, Pannor och maskiner. 1927–1930 var Falkman marinteknisk rådgivare i Finland. Han blev 1910 ledamot av Örlogsmannasällskapet, tillhörde stiftarna av Kungliga motorbåtsklubben 1915 och var dess ordförande 1917–1920. (källa)
  7. Holger Holm var konsul och konfektionsfabrikör Johan Frederik Sørensen Holm av dansk härkomst. Efter att ha genomgått Sjökrigsskolan 1890-1892 bedrev Holm handelsstudier i Sverige, Tyskland och Frankrike 1896-1899 och anställdes därefter i faderns firma J. A. Wettergren och Co. i Göteborg. Han blev 1906 vice och 1915 ordinarie VD för företaget. I början av 1900-talet dominerade J. A. Wettergren och Co. svensk damkonfektion och hade mellan 1 500 och 2 000 anställda. I man började under början av 1900-talet även tillverka barnkläder och efter 1914 tog Holger Holm även upp herrkonfektion i fabrikens sortiment. Fabriken drabbades av konjunkturnedgången i början av 1920-talet men finanserna stabiliserade sig ganska snart och antalet anställda höll sig därefter kring 1 250 personer. I mitten av 1930-talet startades flera nya fabriker, bland annat i Jönköping. Holger Holm lämnade 1941 posten om VD för företaget. (källa)
  8. von Hofsten avlade studentexamen i Örebro 1952. Han avlade sjöofficersexamen vid Sjökrigsskolan 1955 och utnämndes samma år till fänrik i flottan samt befordrades till löjtnant 1957. Han genomgick torpedutbildning 1958–1959 och gick Stabskursen vid Militärhögskolan 1964–1966 samt befordrades till kapten 1965. (källa)
  9. Heidenstam växte upp i Paris, och eftersom hans moder var engelska lärde han sig tidigt franska och engelska. Senare i livet utvidgade han ytterligare sina språkkunskaper. Efter officersexamen vid Sjökrigsskolan 1905 deltog han i reorganiseringen av den svenska flottan. (källa)
  10. Han blev kommendörkapten av andra graden i flottans reserv 1909 och av första graden 1916. Gyldén var ministerresident i Buenos Aires 1906–1910, och efter hemkomsten anställdes han av Nordstjernan AB. År 1913 återgick han till militär tjänstgöring, blev tillförordnad chef för Sjökrigsskolan, där han tidigare varit lärare (1897–1903). (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.