Skörd Synonymer Betyder Uttal

• avkastning
• fångst

Hur används ordet skörd

1. 'Wonderful' - är en fruktsort som uppstod i Florida i slutet av 1800-talet. Sorten har stora, mörkt purpurröda frukter med medeltjock skal och djupt röda, köttiga fröhöljen. Sorten är kraftigväxande och ger god skörd och har varit den ledande sorten i kommersiell odling. (källa)
2. Halm är den torkade stammen och bladen från örtartade växter efter skörd, det vill säga när fröna avlägsnats. Det rör sig oftast av halm av stråsäd, men även gräsfröhalm från odling av vallväxtfrö, rapshalm, ärthalm förekommer. Halm är en biprodukt som används till många olika ändamål inom jordbruk och tillverkning. Vid skörd kan halmen rundbalas eller balas i en balpress. (källa)
3. Den totala havreskörden i Sverige har under 1900-talet varierat mellan 597 000 ton år 1955 och 1 881 890 ton år 1984. På Jordbruksverkets webbplats publiceras årligen statistik om hektar- och totalskördar av havre i det Statistiska meddelandet JO 16 SM Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall. (källa)
4. Såningsmannen lät somligt falla på hälleberget - Det utsäde som hamnar på hälleberget kan inte gro och ge någon skörd. Utsädet måste hamna "i god jord". (källa)
5. En hässja är en ställning bestående av stående störar och däremellan liggande slanor eller uppspända trådar. Ställningen används för att torka en skörd i form av slaget gräs, starr och örter till hö eller för att torka sädeskärvar eller ärtris. Ställningen kan vara utställd endast säsongsvis eller permanent byggd. Arbetet att lägga upp hö på hässjan kallas för att hässja. Hö på ställningen kallas hässjat hö. Även ställningen med pålagt hö kallas ofta höhässja. Bruket med hässjning minskade kraftigt under senare delen av 1900-talet då torkningen av hö förenklades med mekaniserade hövändare och torkanordningar i byggnaderna där höet kördes in. Med ökat intag av vinterfoder i form av balar minskade samtidigt intaget av löshö och hässjningen minskade ytterligare. Med skördetröskornas intåg i jordbruket tröskades säden på rot och hässjning tappade sin betydelse. (källa)
6. Hästräfsa är ett äldre lantbruksredskap med ursprung i Europa för att samla ihop kvarvarande sädesstrån efter skörd samt räfsa samman slaget hö på vallar och ängar. (källa)
7. Ordet "höst" betyder "skörd" och är besläktat med "hösta" och "inhösta", det vill säga samla eller hämta in. Hösten är alltså ursprungligen skördetiden, jämför engelskans harvest. (källa)
8. I Sverige är höstvete numera vanligare än vårvete. Sedan 1995 har höstvete varit den vanligaste svenska spannmålsgrödan, och ungefär 40 procent av spannmålsåkrarna odlas med höstvete. År 2010 odlades höstvete på knappt 350 000 hektar och vårvete på mindre än 100 000 hektar. Per hektar ger höstvete i snitt något mer i skörd än vårvete. (källa)
9. Konstbevattning, alt. irrigation, innebär en artificiell tillförsel av vatten på torra åkrar. Det artificiellt tillförda vattnet gör att grödan kan fortsätta sin transpiration och fotosyntes, vilket i sin tur medför en markant ökad skörd för lantbrukaren. (källa)
10. Jordärtskockan är lättodlad. Faktum är att problemet för många människor är att sluta odla dem, när de väl har planterats. Av denna anledning är det frestande att bara lämna kvar dem, år efter år, och gräva upp knölarna efter behov. Kvaliteten hos knölarna minskar dock vid denna behandling, det är viktigt att hålla jorden fertil. Även en liten knöl som lämnas kvar i marken kommer att börja växa, och de kan till slut bli ett uthålligt ogräs. En god skörd anses ligga vid 15-25 ton/ha. (källa)