Skördeförlust Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet skördeförlust

1. PVY orsakar främst krussjuka på potatisväxter och kan antingen primärt spridas genom vektorer eller sekundärt via utsädet från tidigare generationer. Vektorerna är främst bladlöss och det finns uppemot 30-35 olika arter som är vektorer för PVY. Sjukdomen kan leda till skördeförluster i potatis och symptomen kan antingen visas primärt eller sekundärt. (källa)
2. Vetedvärgsjuka orsakas av ett virus, Wheat Dwarf Virus, WDV, som sprids av randig dvärgstrit, Psammotettix alienus. Den randiga dvärgstriten är virusets enda vektor och spridningsväg. Av odlade grödor är det är främst höstvete som drabbas men även råg och rågvete kan vara värdväxter. Dessutom kan havre och vissa gräsarter vara infekterade utan att visa symtom. Sjukdomen har varit känd i drygt 100 år och sedan 1990-talet angriper den årligen höstvetefält i Mellansverige. Angreppsgraden varierar från år till år och svåra angrepp kan ge upphov till stora skördeförluster. Sjukdomen förekommer också i södra Sverige men är ovanligare där. (källa)
3. Potatismopptoppvirus, PMTV, infekterar ett fåtal växter, främst potatis. Skördeförlusten efter infektion av PMTV osrakar problem för kvaliteten snarare än kvantiteten, det orsakar den största ekonomiska förlusten. PMTV sprids med protisten Spongospora subterranea som orsakar pulverskrov hos potatis. S. subterranea trivs i de flesta jordar, men gynnas av höga pH-värden och fuktig mark. PMTV kan överleva inuti pulverskrovens vilsporer i jorden under många år. Virus i vilsporer i en kall miljö kan fortfarande infektera växter efter 15 år. (källa)
4. Aphis fabae är en insektsart som beskrevs av Giovanni Antonio Scopoli 1763. Aphis fabae ingår i släktet Aphis och familjen långrörsbladlöss. Arten är reproducerande i Sverige. Det svenska trivialnamnet betbladlus förekommer för arten. Andra namn är betlus och bönbladlus. I Europa förekommer arten nästan överallt med undantag av höga eller nordliga bergstrakter (fjällen). Aphis fabae suger liksom andra bladlöss vätskor från olika växter. Honungsdaggen som bladlusen producerar äts av myror. Individerna faller offer för nyckelpigor, för larver av några blomflugor samt larver av stinksländor. Utbredningsdata saknas för Albanien, Luxemburg, Island, Nordirland och den grekiska övärlden. Bönbladlus/betbladlus angriper åkerböna, sockerbeta och potatis men även örtogräs kan vara värdväxter. Det är ofta den övre delen på enstaka plantor som bönbladlusen koloniserar och angreppen är i Sverige allra vanligast i den södra delen av landet. Vid kraftiga angrepp blir det stor skördeförlust. Bönbladlusen kan förväxlas med ärtbladlusen. (källa)
5. Åkersenap förekommer i Götaland och Svealand men minskar ju längre norrut man kommer. Den växer på åkrar, i trädgårdar samt vägkanter men främst på näringsrika jordar. Den kan medföra skördeförluster redan vid måttlig förekomst och kan betydande kvalitetsproblem hos raps då deras frön inte går att skilja från varandra. (källa)
6. Rapsbaggar kan orsaka skördeförluster både när det gäller kvaliteten och kvantiteten. De adulta insekterna angriper blomknoppar som ramlar av och inte ger några frön. Växten reagerar då genom att bilda fler sidoskott än vad som är normalt. Detta leder till att blomningstiden förlängs och frönas mognad i fältet blir ojämn. När omogna frön skördas har de en hög halt av klorofyll vilket kan missfärga oljan och leda till sämre kvalitet. De nya sidoskotten får dessutom färre fröskidor än huvudskottet vilket leder till sänkt skörd. (källa)
7. Snömögel är en av flera utvintringsjukdomar inom jordbruket som främst drabbar vall eller höstsäd, men även vårsådda grödor kan skadas av svampen . Förutom skördeförluster påverkar svampen även mindre plantor, fröproduktion och kvaliteten hos plantor. I fält med mycket ogräs kan skadan öka genom att svampen gynnas av tätare bestånd mellan plantor och ogräs. Risken att ett fält drabbas av snömögel ökar då snötäcket ligger länge på marken. I Sverige är det ännu ovanligt att snömögel orsakar stora skador på fält. (källa)
8. Sjukdomen kan visa symtom på hösten men det är vanligast att sjukdomsutbrottet sker på våren då angrepp kan ses på äldsta bladen längst ner i beståndet. Senare i sjukdomsutvecklingen blir fläckarna bruna och mer långsträckta. Angreppet sprids sedan upp till flaggbladet, men sällan till axet. På hösten till tidig vår är svampen i det sexuella stadiet i sin livscykeln. Ascosporer bildas och sprids då från pseudothecier som är sexuellt bildade fruktkroppar. Dessa bildas under fuktiga förhållanden och ascosporerna kan spridas med vinden från ett fält till ett annat. Det har visat sig att svartpricksjuka gynnas av kvävegödsling. Svartpricksjuka kan leda till stora skördeförluster vilket gjort att intresset för sjukdomen har ökat på senare år. (källa)
9. I jordbrukssammanhang anses ogräs vara plantor som på något sätt konkurrerar med den odlade grödan och försvårar skörd av denna samt ger upphov till potentiella skördeförluster. (källa)
10. Ljus ringröta är en växtsjukdom som orsakas av bakterien Clavibacter michiganensis ssp. sepedonicus och drabbar endast potatis. Sjukdomen kan resultera i stora skördeförluster vid svårare angrepp av bakterien. Sjukdomen finns framför allt i svalare områden, i Nordamerika och i Nord- och Mellaneuropa. Den klassificeras som en karantänskadegörare, vilket innebär att en lantbrukare fått in sjukdomen i sin odling har skyldighet att rapportera in det till Jordbruksverket eller Länsstyrelsen. (källa)