Skötsel Synonymer Betyder Uttal

• drift
• förvaltning
• handhavande
• hantering
• omsorg
• omvårdnad
• tillsyn
• underhåll
• vård

Hur används ordet skötsel

1. Missbruk av skötsel- och serviceanvisningar. (källa)
2. Enligt svensk lag (SFS 1990:1144) skall för varje gravplats finnas en levande så kallad gravrättsinnehavare, vilken ansvarar för att graven hålls i gott skick, antingen genom egen skötsel eller genom avtal med respektive huvudman för begravningsplatsen. Gravrättsinnehavaren utses bland de efterlevande och fastställs genom avtal, då ett gravbrev utfärdas som bevis. Avtalet omfattar oftast rätt att bestämma vilka gravsättningar som får göras i aktuell gravplats och med tillstånd ordna för dess utsmyckning och omvårdnad. Gravrätt kan överlåtas enligt vissa regler. Den kan även anses förbrukad om uppenbar vanvård av graven föreligger, exempelvis om fastställda avgifter for grundskötsel inte betalas, och återgår då till kyrkogårdsförvaltningen. Om ingen finns som är innehavare, är gravrätten tyst eller vilande. Rätten till gravplats varar i 25 år, men kan förlängas. (källa)
3. Husdjur (kreatursskötsel) är de djur som människan tagit under sin vård och skötsel och som regelbundet fortplantar sig i tamt tillstånd och låter underkasta sig en med konst ledd förädling. I mera inskränkt bemärkelse menas med husdjur endast sådana djur som står i ett mera direkt samband med jordbruket och vilka människan tagit i sin tjänst för nyttiga ändamål. Från de egentliga husdjuren brukar man utesluta sällskapsdjuren. (källa)
4. Alla de som brukade annans jord hade vissa i lag stadgade skyldigheter i avseende på ägornas skötsel samt husens underhåll och nybyggande, på samma sätt som lägenhetsinnehavare har vissa skyldigheter gentemot fastighetsägaren. Den åtgärd varigenom ägaren till en jordegendom eller bostadslägenhet hade med rättslig verkan undersökt hur brukaren av jordegendomen eller innehavaren av bostadslägenheten fullgjort sina skyldigheter i avseende på denna kallas husesyn eller endast syn, ibland också laga syn med avseende på åtgärdens ovannämnda verkan. (källa)
5. Sysslor som berör ett hushålls löpande skötsel kallas hushållsarbete. (källa)
6. Enligt samma definition är hushållsarbete en underkategori till hemarbete, som även omfattar främst underhållsarbete, omsorg, inköp och resor relaterade till hemarbete. Arbetsuppgifter som skötsel av exteriören och utemiljön faller enligt denna definition under kategorin underhåll. (källa)
7. Jägmästarutbildningen är en tvärvetenskaplig utbildning som bland annat innefattar kurser inom skogshushållning, ekologi, skogsskötsel, skogsteknik, ekonomi, biogeokemi- och fysik, juridik, virkeslära, växtbiologi, botanik, planering och ledarskap, skogspolitik, geografisk informationsteknologi, statistik, marklära och viltförvaltning. Hållbarhet är ett viktigt inslag i samtliga kurser. Programmet omfattar 5 års heltidsstudier, 300 högskolepoäng. (källa)
8. I Sverige före reformationen var kantor en präst i en domkyrka som bland annat hade hand om körsången, läsningen och sången i koret (jämför med kantor i synagoga) samt skötsel av bokskåp. Sedermera blev kantor, eller rector cantus, liktydigt med den som såsom försångare ledde församlingssången, innan orgeln tog över den uppgiften, denna uppgift var först främst en lekmannasyssla. År 1881, då sysslan allt oftare hade kommit att vara förenad med klockar- eller organisttjänst, infördes kyrkosångarexamen (kantorsexamen från och med 1930) som krav för innehavare av sådan befattning. Kantor har också använts för att beteckna musiklärare, sångare och musiker i allmänhet. (källa)
9. En domkyrka är ett självständigt och självägande rättsubjekt och har inte sorterat under någon församling, efter reformationen har domkyrkoförsamlingen firat sina gudstjänster där. Domkyrkan har haft ett eget förvaltningsorgan (domkyrkostyrelse, domkyrkonämnd, domkyrkoråd) fristående från församlingens kyrkoråd och haft en särskild befattningshavare, domkyrkosysslomannen, som haft ansvaret för dess ekonomi, skötsel och vård. De under 1900-talet tillkomna stiften i Sverige, Luleå (1904) och Stockholm (1942), har ej haft sina stiftshelgedomar i formell mening reglerade som domkyrkor, även om de har sådan benämning. (källa)
10. "Sveriges fjäderfäskötsel" av agronom Sune Träskman, 1951. (källa)