Skaparförmåga Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder skaparförmåga, varianter, uttal och böjningar av skaparförmåga

Skaparförmåga synonym, annat ord för skaparförmåga, vad betyder skaparförmåga, förklaring, uttal och böjningar av skaparförmåga.

Vad betyder och hur uttalas skaparförmåga

Skaparförmåga uttalas skap|ar|för|måga och är ett substantiv.

Ordformer av skaparförmåga

Singular

skaparförmåga
obestämd grundform
skaparförmågas
obestämd genitiv
skaparförmågan
bestämd grundform
skaparförmågans
bestämd genitiv

Skaparförmåga är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Andra språk

Skaparförmåga på Engelska

  • creativity

Hur används ordet skaparförmåga

  1. Bernström studerade konst vid Valands målarskola i Göteborg och Tekniska skolan i Stockholm som följdes upp med studier vid Konstakademien 1899-1903 och en kortare studietid i Köpenhamn. Under studietiden vid akademien fick han fina vitsord och stipendier samt den Kungliga medaljen 1903. Bernström är ett tragiskt konstnärsöde då han 1905 intogs på sinnessjukhus först på Sankt Jörgens sjukhus där han vistades den längsta tiden och senare på Lillhagens sjukhus. I hans konst från ungdomsåren framställer han sig som en akademiker, porträtten uppvisar en tydlig influens av Rembrant och han var en skicklig marinmålare ofta med verk i stora format. 1949 ställdes målningen Vinga Sand ut på Rapps konsthandel i Stockholm och målningen mätte 218x275 cm, övriga stora monumentalmålningar var figurkompositionen Job som kom att bli hans sista stora arbete. I målningen framställde han ett stort antal figurer i naturlig storlek. Medan hans målningar i mindre format ofta framställer mariner, landskap och arbetssituationer. Eftersom hans produktion under ungdomsåren inte ställdes ut och ytterst sällan såldes kom hans konstnärskap och hans tidigare konst att gå spårlöst förbi. Mer uppmärksammad blev den konst han producerade under sin sjukdomstid. När hans konst förekom i pressen nämndes inte hans namn utan han beskrevs som plankstrykaren från Hökälla. Fram till 1927 då hans intresse för målning upphörde målade han konstverk på planken som fanns på Sankt Jörgens som var av ett betydande konstnärligt intresse. Målningarna utfördes i ett obeständigt material och enligt en uppgift målade han med en blandning av jord och tuggat bröd så verken finns bara bevarade genom fotografier. Konsten visar spår av hans sinnessjukdom men bär tydliga spår av kunnighet som han skaffade sig under läroåren och har som i Carl Fredrik Hill och Ernst Josephson sjukhusproduktion en skaparförmåga med ökad frihet och modulerade uttryck. Att han vid första världskriget inte tankemässigt slutit sig helt vittnar en del målningar där han illustrerat politiska händelser och bilder som uttrycker en vånda över människans villkor. Doktor Hans Forssman skrev 1946 en artikel om de sinnessjukas konst där han återger ett par reproduktioner av Bernströms plankmålningar. (källa)
  2. Efter Wilhelm Tell skrev Rossini över huvud taget mycket lite. Han var 37 år gammal och skulle leva 39 år till, men lika outslitligt energisk som han hade varit under första hälften av sitt liv, lika overksam var han under den sista. Man har på olika sätt sökt förklara denna hans plötsliga brist på energi. Dels har man menat, att det tidigare hektiska arbetstempot hade slitit ut honom, dels har man satt hans tystnad i samband med att Wilhelm Tell efter hand bara uppfördes i mer eller mindre lemlästat skick. Man har menat, att han inte vågade ta risken att möjligen förstöra sitt namn genom ett nederlag med ett nytt verk, och det har hävdats att hans skaparförmåga var död. Själv sade han, att han var för lat för att skriva mer. (källa)
  3. Svensson var som målare och träsnidare autodidakt. Han medverkade i några konstutställningar i Steneby och på Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg samt en konsthantverksutställning i London. I sina målningar sökte han sig i Otto Hesselboms efterföljd gärna motiv från det dalsländska landskapet där hans mest kända verk är Utsikt från Buterudsklacken som han målade 1938. Som träsnidare utförde han mindre figur och djurgrupper. Svensson räknades av sin samtid som en originell människa med en äkta spontan naivistisk skaparförmåga. (källa)
  4. Grundells skaparförmåga upptäcktes tidigt och som 16-åring deltog hon i en sommarkurs i teckning vid Capellagården på Öland. Efter avslutad skolgång sökte hon sig till Konstfack där hon blev antagen som elev 1962. Hon studerade först dekorativ målning för att bli scenograf men med uppmuntrad från Edna Martin övergick hon till textil och formgivning. Efter examen från Konstfack anställde Hedvig Hedqvist henne som medarbetare vid Kooperativa Förbundet:s textilateljé 1967 där hon sedan var verksam fram till 1977. Hon var medlem i 10-gruppen 1970–1986 och medverkade i gruppens utställningar. Senare har Grundell ägnat sig åt experimentellt textilt handtryck i samarbete med Ljungbergs i Floda. Susanne Grundells formspråk är småskaligt och geometriskt med intrikata optiska förskjutningar. Hon arbetade därefter som frilans och samarbetade med bland annat Charlotte Urwitz, Gunilla Axén och Tom Hedqvist vid framtagandet av baskollektioner med mönster av rutor, enkla blad och blommor. Som frilans skapade hon mönster för Duro, Tarkett Golv, Beckers Färg och Scampi baddräkter. Hon ritade även en serie mönster med rutor för Quality House och Kerdelen. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.