Skatbo Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet skatbo

1. Vid kast med rullen frikopplar fiskaren spolen med ett reglage, och håller fast spolen med tummen. I kastögonblicket lyfts tummen från spolen som får spinna "fritt". Under utkastet så snurrar spolen snabbare än linan som dras ut, sådana överslag av spolen brukar resultera i så kallade skatbon, det vill säga hemska lintrassel som kostar mycket fiskelina. Till bot för detta finns ett antal bromssystem som hindrar dylika överslag, främst centrifugalbroms. På lite mer exklusiva rullar finns magnetisk, digital broms eller en kombination av olika bromssystem. Men denna broms är bara aktiv så länge betet drar ut fiskelinan. Så fort betet träffar vattenytan måste spolen stoppas, detta gör man i regel med att återplacera tummen på spolen. På rullarna finns ett reglage för att justera denna bromsverkan. För att få optimal kastlängd ställs bromsen så lågt som möjligt. Bromsen bör justeras då ett nytt bete av ett annat luftmotstånd och/eller vikt används. Rekommenderat är att alltid börja med för hårt ställd broms och därefter lossa den stegvis. (källa)
2. I svensk folkmedicin fanns förr några olika behandlingar för kikhosta. Ett botemedel ansågs vara mjölk från ett sto och den skulle gärna drickas ur ett kranium, ett snäckskal eller en ihålig kyrknyckel. Även mjölk från en sugga, en get eller ett får kunde duga. Klöverblad eller kikbär (gallbildning på en enbuske) kunde också kokas i vatten eller mjölk och tjäna som botemedel. Om barnet inmundigade en levande vägglus eller askan av ett bränt skatbo ansågs det också vara gynnsamt för tillfrisknandet. Slutligen ansågs nordrinnande vatten bringa hälsa vid fall av kikhosta, precis som i många andra sammanhang. (källa)
3. Tångspigg äter huvudsakligen bottendjur, pungräkor och fiskyngel. Beroende på vattentemperaturen inträffar parningstiden i slutet av april och avtar i mitten av juli. Under våren börjar hannen att producera ett proteinrikt sekret som produceras från hannens njurtubuli celler. Detta sekret, som ser ut som en spindelväv, använder han för att väva samman böjliga och mjukare alger till ett runt bo, med ett ingångshål i mitten. Han bygger oftat boet en bit upp i robustare alger såsom till exempel, blåstång, sågtång eller knöltång. På håll kan det nästan likna ett skatbo som blivit byggt i ett träd. En hanne kan ta emot äggkullar från flera honor, om boet är stort nog, och det sker ibland att honor kan återvända till samma hanne för att lägga en till kull hos honom. Honorna och hannarna har ett flertal kullar genom en säsong och som kortast kan det ta 3-4 dagar för en hona att bli redo för att lägga en ny kull. Hannen tar hand om boet och äggkullen/kullarna själv genom att vakta dem mot äggpredatorer, putsa äggen och fläkta syrerikt vatten genom boet. Ju äldre kullen blir desto mer luckrar han upp boets alger runt äggen så att vattengenomströmningen skall öka, eftersom äggen kräver mer syre ju äldre de blir. (källa)