Skattehöjning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet skattehöjning

1. I överenskommelsen lovade Bolivia att inte höja skatterna för chilenska nitratföretag under de kommande 25 åren, men 1878 gjorde president Hilarión Daza Groselle en liten skattehöjning. Chile protesterade då chilenska entreprenörer och gruvägare i de nuvarande chilenska regionerna Tarapacá och Antofagasta, som då tillhörde Peru respektive Bolivia, motsatte sig nya skatter, bildandet av monopolföretag och andra belastningar. I dessa provinser ägdes och utvanns de största nitrattillgångarna, en viktig beståndsdel i gödsel och sprängämnen, av chilenare och européer, framförallt britter. (källa)
2. Som framgår innebar paketet främst att framtida utgiftsökningar skars ned, inte att existerande utgifter minskade. Den 9 april kritiserade LO hårt förslaget och hävdade att det slog hårdast mot LO:s medlemmar. Den 25 april lade finansminister Allan Larsson fram regeringens kompletteringsproposition i riksdagen som förutom uppgörelsen med Folkpartiet även innehöll ett 2-årigt kommunalt stopp för skattehöjningar. (källa)
3. Lakomaa disputerade vid Handelshögskolan i Stockholm 2009 i ekonomisk historia på doktorsavhandlingen The Economic Psychology of the Welfare State som handlar om ekonomisk-psykologiska aspekter på väljarbeteende och offentligt beslutsfattande inom den kommunala sektorn. Här visades att väljare i kommunala val inte bestraffar den styrande majoriteten för höjda kommunalskatter under förutsättning att skattehöjningarna inte lämnar väljarna med mindre i plånboken än föregående år. Avhandlingen behandlar även kommunaliseringen av skolan och konsekvenserna av denna. (källa)
4. År 1955 slogs de lokala monopolen på försäljning av alkohol (som då hette Systemaktiebolaget) ihop till Systembolaget. Motboken avskaffades i samband med detta och reglerna förenklades och förtydligades. Huvudkraven för att få handla på Systembolaget var att kunden var minst 21 år gammal, nykter och att misstanke ej fanns om langning. Försäljningen steg med 25 procent under det första året och fylleriförseelserna fördubblades. Ett par år senare genomfördes därför flera åtgärder för att stävja alkoholbruket bland annat genom skattehöjningar och legitimationstvång. (källa)
5. Redan den 4 maj 2012 avslöjade Villaägarnas Riksförbund att utredningen avser att föreslå ett helt nytt fastighetsskattesystem som bygger på antal kvadratmeter boyta och tomtyta. Förslaget har kritiserats för att det skulle leda till kraftiga skattehöjningar för många småhusägare och för att skillnaden i beskattning mellan småhus och flerbostadshus skulle bibehållas. (källa)
6. Valutaunionen genomfördes sommaren 1990 med en för östtyskarna enormt förmånlig växelkurs. Tillgodohavanden upp till 4 000 östtyska mark kunde lösas in till kursen 1:1, belopp därutöver till kursen 1 D-mark mot 2 östmark. Det kan jämföras med valutaunionen 1948 när alla fick 40 D-mark samtidigt som alla banktillgodohavanden nollställdes. Samtidigt försäkrade Kohl västtyskarna att det inte var aktuellt med skattehöjningar för att betala återföreningen, ett löfte som ingick i den kristdemokratiska valstrategin inför de första alltyska förbundsdagsvalen i december 1990. (källa)
7. Regeringsperioden blev tuff och den fick hård kritik från fackorganisationer och partimedlemmar för besparingar och skattehöjningar som gjordes. (källa)
8. Krigsekonomi är en omfattande samhällsekonomisk mobilisering för krigsändamål. Det innebär skärpt reglering av ekonomisk aktivitet som anses vara kritisk för militären men ibland också statligt ingripande i andra delar av ekonomin, såsom produktion av livsmedel, kläder, bränsle och stål, i de fall där handeln med omvärlden hotas. I modern tid har krigsekonomi inte sällan inneburit införandet av planekonomi i en utsträckning som länder tidigare saknat, t.ex. kan staten beordra privata företag att producera en bestämd kvantitet av en produkt och sälja produkten för ett bestämt pris alternativt själv ta över produktion och distribution. Utöver ökad protektionism kan även ransonering av basvaror, chockartade skattehöjningar och ökad statlig kontroll över arbetsmarknaden känneteckna krigsekonomin. Den största ekonomiska förändringen i jämförelse med en civil ekonomi i fredstid är dock enorma, kontinuerliga ökningar i militära utgifter. (källa)
9. Vid en presskonferens den 29 juni 1994 förklarade Moderaternas partisekreterare Gunnar Hökmark att socialdemokraterna tänkte höja skatterna med 80 miljarder om de vann valet. Socialdemokraterna förnekade detta och hänvisade till partiets ekonomiska vårmotion där det endast förutskickades skattehöjningar på 3,7 miljarder. (källa)
10. Labour lovade före valet att förhandla ett nytt avtal med EU som man sedan vill utlysa en folkomröstning om. Partiet ville öka utgifterna för sjukvården (NHS = National Health Service) med drygt 4 procent av BNP per år och att de privatiseringar som hade skett inom NHS skulle dras tillbaka. Ifall Storbritannien lämnar EU ville man att rättigheter för invandrare skulle omförhandlas. Avgifter för att studera på universitet och högskolor ville partiet avskaffa. Flera privatiserade branscher som järnvägarna, posten, el- och vattenförsörjningen skulle förstatligas. Minimilönen tyckte man skulle höjas till 10 pund i timmen (cirka 110 kr) för alla över 15 år. Finansieringen skulle bland annat ske genom skattehöjningar för dem som tjänar mer än 80 000 pund per år (cirka 880 000 kr) och att de skattesänkningar som genomfördes för företag år 2010 skulle tas tillbaka. Totalt planerade Labour att höja skatteintäkterna med 80 miljarder pund per år. (källa)