Skatteintäkt Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet skatteintäkt

1. Arthur Betz Laffer (IPA: /ˈlæfər/), född 14 augusti 1940 i Youngstown, Ohio, är en amerikansk nationalekonom. Han är mest känd för Lafferkurvan som illustrerade hans idéer om att skatteintäkten kunde öka om skattenivån minskade. Dessa idéer fick genomslag i USA under 1980-talet och påverkade den ekonomiska politik som fördes under Reaganadministrationen. (källa)
2. Enligt Gregory Mankiw har historien inte visat stöd för Lafferkurvan. Han menar att Ronald Reagans skattesänkningar i början av 1980-talet ledde till minskade skatteintäkterna med 9% mellan 1980 och 1984. I kombination med att regeringen inte ville minska utgifterna i samma omfattning förde detta med sig stora budgetunderskott under hela Reagans tid som president. Även ekonomen Paul Krugman argumenterar att det inte finns något stöd för Lafferkurvan om man tittar på skattepolitiken i USA de senaste decennierna. Enligt Krugman ledde skattesänkningar under George W. Bush till en mager ekonomisk tillväxt samtidigt som skatteökningar under Bill Clinton på 90-talet sammanföll med en stark ekonomisk tillväxt och att skattehöjningar under Barack Obama sammanföll med en stark ökning av sysselsättningen. Ekonomen Sandro Scocco menar att Carl Bildts regering tillämpade Lafferkurvan i början av 1990-talet under beteckningen "dynamiska effekter" vilket enligt Scocco ledde till budgetunderskott. Vidare hänvisar han till forskarna Spencer Bastani och Håkan Selin som menar att marginalskatternas storlek inte påverkar människors vilja att jobba. Industriförbundets påstående att civilingenjörer skulle flytta utomlands på grund av Sveriges skattesatser avfärdar Scocco med hänvisning till en undersökning gjord av SCB som enligt Scocco kom fram till att en sådan "kompetensflykt" inte fanns. (källa)
3. Allra högst var arvsskatten i Sverige under några år på 1980-talet då den nådde upp till 70 % på större förmögenheter. Arvsskatten gav inga stora bidrag till de totala skatteintäkterna. Som mest, på 1930-talet, bidrog de med 2,5 procent av skatteintäkterna. Vid avskaffandet var de totala skatteintäkterna 2,5 miljarder kronor. Orealiserad reavinstskatt fick ej dras av och summan av dem blev nära 100 %. Det hände att arvsskatten och reavinstskatten blev större än förmögenheten om värdet sjönk mellan dödsdagen och försäljningen av aktier eller fastigheter. Det fanns olika sätt att utföra skatteplanering. Man kunde till exempel låna pengar och köpa tillgångar som hade lägre beskattning än normalvärdet. Lånet drogs av till 100 %. De som dog oväntat i medelåldern, ofta efterlämnande minderåriga barn, fick högre skatt eftersom de inte hunnit skatteplanera. Många äldre förmögna valde av dessa skatteskäl att flytta till annat land. Det var även vanligt att arvingar av medelstora arv, runt 100 000 kronor, gjorde arvsavståenden till barnen för att undvika arvsskatt. (källa)
4. Ett utgiftstak är i Sverige en övre gräns för svenska statens utgifter. Det totala utgiftstaket anges för tre år framåt i statsbudgeten, i enlighet med budgetlagen från 1996. Utgiftstaket förhindrar att tillfälligt höga skatteintäkter används för utgifter som sedan kan vara svåra att minska igen när skatteintäkterna återgår till en lägre nivå. Utgiftstaket infördes av regeringen Persson 1995 efter den ekonomiska krisen i Sverige i början av 1990-talet (se 1990-talskrisen) och försvarades med stor möda av regeringen eftersom det ansågs garantera marknadens förtroende för Sverige som en pålitlig ekonomi. Förslaget var förankrat över blockgränsen genom en överenskommelse med centerpartiet. (källa)
5. Som en del i saneringen av de offentliga finanserna infördes från och med inkomståret 1995 en särskild "värnskatt" i Sverige, som innebar att den statliga skatten för inkomståren 1995-1998 höjdes från 20 till 25 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten över viss nivå. År 2019 är gränsen för värnskatt 689 300 kr/år. Den högsta marginalskatten i Sverige blir med värnskatten i genomsnitt 56,6 procent, beroende på kommunalskatt (från 53,9 procent i Vellinge till 59,2 i Ragunda). I budgetpropositionen för 2011 uppges värnskatten statiskt inbringa 4,4 miljarder. De totala skatteintäkterna för 2011 förväntas bli 1540 miljarder kronor. Värnskatten utgör således mindre än 0,3 procent av statens skatteintäkter 2011. Sedan Danmark år 2009 avskaffade sin motsvarighet till värnskatten, mellanskatten, har Sverige världens högsta marginalskatt. I EU-27 var den högsta marginalskattesatsen i genomsnitt 37,5 procent år 2010. (källa)
6. Högre skatter ger ökade skatteintäkter upp till en viss nivå. Om skatterna blir för höga antas medborgarnas vilja att betala skatt minska, medan ansträngningar för att undvika skatt blir allt mer lönande. Se Lafferkurvan. (källa)
7. Enligt god redovisningssed i olika länder, exempelvis IFRS, kan sparade underskott behöva värderas och redovisas som en tillgång i balansräkningen. Förändringar i skattemässiga underskott redovisas som en skattekostnad eller skatteintäkt. (källa)
8. Budgetunderskottet varierar med konjunkturen. Därför delas det ibland upp i ett strukturellt budgetunderskott, som inte beror av konjunktursvängningarna, och ett konjunkturellt budgetunderskott, som är stort vid lågkonjunktur och litet vid högkonjunktur. Anledningen till det konjunkturella budgetunderskottets variation är att skatteintäkterna är små när ekonomin är i lågkonjunktur, samt att transfereringarna, det vill säga bidragen, samtidigt är stora. (källa)
9. Trots att kronan tagit ett samlat grepp över skatteintäkterna från alla lappmarker skedde skatteuttaget på varierande grunder. I Ume lappmark ersattes områdets gamla fasta skattebelopp med en personlig skattskyldighet i form av bågskatt. Från det år då en yngling kunde spänna en båge (15-årsåldern) skulle han första året betala skinn från en mård, andra året två mårdar och tredje året tre mårdar, eller tre lispund torrgäddor, eller en järv, räv, utter eller bäver, eller ett timmer (40 stycken) ekorrskinn för var mård. Detta skulle han betala tills han blev så gammal att han inte längre orkade spänna bågen eller sätta ut fällor. Då sänktes skatten på motsvarande sätt under tre på varandra följande år, tills gamlingen var helt fri från skatt. (källa)
10. Medlemmar av antiglobaliseringsrörelsen började i slutet av 1990-talet att diskutera Tobinskatten. Fokus i diskussionen låg dock inte främst på idén att skatten skulle minska svängningarna i valutakurserna, även om det ingick som en del i resonemanget, utan snarare på möjligheterna att använda skatteintäkterna för att motverka fattigdom i tredje världen. 2001 tog Tobin själv, i det tyska magasinet Der Spiegel, avstånd från antiglobaliseringsrörelsen, men han fortsatte alltjämt att fastslå giltigheten i sitt förslag. Under 2010-talet har Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy aviserat att ländernas finansministrar kommer att lägga fram ett gemensamt förslag på beskattning av finansiella transaktioner till de europeiska institutionerna i september 2011. Klas Eklund, en svensk ekonom, menar att tobinskatt skulle försämra effektiviteten i ekonomin och tror inte heller att den kan stoppa stora spekulationsvågor. Även Anders Borg, före detta finansminister i Sverige, har uttalat sig skeptisk mot idén. (källa)