Skattejord Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet skattejord

1. I Karl XI:s husesynsordning från 18 juli 1681 förekommer husesyner stadgade inte bara för brukare av skattejord eller kronans landbönder, utan även för frälsebönder. En fullständig ordning för hållandet av husesyn finns angiven i kungliga reglementet 1696. Detta reglemente gällde dock bara officersboställen. Från denna författning liksom från 1681 års husesynsordning är de stadganden som i detta ämne finns införda i 1734 års lag, hämtade. Rätten till husesyn förekom långt in på 1900-talet för frälsehemman, men då hade den adliga jordägaren nämndemän med sig på synerna. Fastän husesynsordningen förlorade sitt lagrum, fortsatte i realiteten allmänt bruket att hemmansägaren förrättade husesyner även på skattehemman. Inspektioner av statlig mark och andra offentliga inrättningar har nu andra lagrum. (källa)
2. Hässle finns omtalat som sätesgård redan 1464. Från att troligen ursprungligen ha utgjort frälsejord blev egendomen under 1500-talet kronojord. Omkring 1622 bortbyttes den av Gustav II Adolf till släkten Wackerbordt och kom därpå genom köp och byten att passera genom släkterna Tott, Brahe, Ribbing och Hermansson. På 1720-talet ägdes Hässle av Johan Hermansson, professor skytteanus i Uppsala, och dennes hustru Margaretha Steuchia, dotter till ärkebiskop Mattias Steuchius. Deras dotter Anna Stina von Hermansson (1718-1782) gifte sig med arkiatern Nils Rosén von Rosenstein och genom köp övergick Hässle 1758 i släkten Rosén von Rosensteins ägo. I samband med detta köp övergick egendomen till att vara skattejord. (källa)
3. Skattejord var förr den jord för vilken bönderna betalade grundskatt, och vilka de var ägare till, till skillnad från kronojord och frälsejord som ägdes av Kronan respektive Kyrkan eller någon adlig person. Ägaren av skattejord var med andra ord självägande. (källa)