Skatteväsen Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder skatteväsen, varianter, uttal och böjningar av skatteväsen

Skatteväsen synonym, annat ord för skatteväsen, vad betyder skatteväsen, förklaring, uttal och böjningar av skatteväsen.

Vad betyder och hur uttalas skatteväsen

Skatteväsen uttalas skatte|väsen el. skatte|väsende och är ett substantiv.

Ordformer av skatteväsen

Singular

skatteväsen
obestämd grundform
skatteväsens
obestämd genitiv
skatteväsendet
bestämd grundform
skatteväsendets
bestämd genitiv

Plural

skatteväsen
obestämd grundform
skatteväsens
obestämd genitiv
skatteväsendena
bestämd grundform
skatteväsendenas
bestämd genitiv

Variantstavning singular

skatteväsende
obestämd grundform
skatteväsendes
obestämd genitiv
skatteväsendet
bestämd grundform
skatteväsendets
bestämd genitiv

Variantstavning plural

skatteväsenden
obestämd grundform
skatteväsendens
obestämd genitiv
skatteväsendena
bestämd grundform
skatteväsendenas
bestämd genitiv

Skatteväsen är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet skatteväsen

  1. Det tyska kejsarriket var en förbundsstat bestående av fyra kungariken, sex storhertigdömen, fem hertigdömen, sju furstendömen och tre fria städer. Därtill kom det så kallade "rikslandet" Elsass-Lothringen, erövrat från Frankrike i 1870-1871 års krig. Kungen av Preussen valdes 1871 i Versailles av furstarna till tysk kejsare. De tyska staterna hade egna regeringar, lagar, arméer och skatteväsende och hade alla ambassadliknande representationer hos varandra. Militärt var staterna inordnade i den preussiska arméns krigsorganisation och underkastades efter hand dess reglementen, instruktioner och avtal, med enda större undantag för Bayern. På den politiska nivån var också Preussen dominerande då representationen i de federala institutionerna såsom riksdag och förbundsråd var proportionell, tillsammans med det faktum att Preussen utgjorde två tredjedelar av hela Tysklands territorium, vilket ledde till att Preussen fick en dominerande ställning. (källa)
  2. År 1789 blev han unionens första finansminister och gjorde som sådan en stor insats bland annat vid statsskuldens reglering, den unionella bankens grundläggning och det unionella skatteväsendets ordnande. Hamiltons strävan gick ut på att skapa ordnade och stabila förhållanden. En förutsättning var centralmaktens stärkande. Hur långt Hamilton ville gå är ovisst, men tanken på en kung torde inte ha varit honom helt främmande. Under alla omständigheter var han aristokratiskt sinnad och en representant för nordstaternas förmögnare befolkningslager. Att han främst tillvaratog dessas intressen i sin bank-, statsskulds- och penningpolitik är tydligt. Hans strävan att genom tullar bidra till en nordamerikansk industris framväxt visar i samma riktning. Gentemot Hamiltons politik gjorde sig på olika håll starkt missnöje gällande. Ledare för detta blev utrikesministern Thomas Jefferson, grundaren av demokratiska partiet. George Washington ställde sig dock på Hamiltons sida och denne förblev även efter sin avgång som finansminister 1795 Washingtons främste rådgivare och som sådan den kanske mest dominerande gestalten i unionens politiska liv. (källa)
  3. Dareios räknas efter Kyros II som den mest betydande storkonungen av det persiska Akemeniderriket. Han gjorde sig mest känd för att ha skapat det persiska rikets organisation. Persien indelades i tjugo områden, satrapier, med en ståthållare (satrap) i ledningen. Ett skatteväsen inrättades, man byggde vägar, inrättade en kejserlig postlinje och präglade guldmynt. Satrapierna hade visst självstyre, men lämnade soldater till den likaledes upporganiserade armén. Det antas att de förvaltningsreformer som Dareios genomförde gällde som förebildliga ännu långt efter Akemeniderrikets slut och kanske till och med influerade organiseringen av Romerska riket. (källa)
  4. Fögderi avsåg i Sverige förr de lokala skattemyndigheternas verksamhetsområde, vilka sorterade under respektive länsstyrelse. 1 januari 1991 omorganiserades skatteväsendet och fögderierna kom att avskaffas och istället ersättas med en skattemyndighet för varje län. År 2004 kom dessa att slås samman med dåvarande Riksskatteverket (RSV) till det nya Skatteverket. (källa)
  5. Engelskan, som från denna tid (ca 1100) benämns medelengelska, blandades nu med betydande romanska influenser från franskan. Man ska dock akta sig från att tro att det engelska språket ändrades snabbt, som stavningen indikerar. Det var främst just bara stavningen som ändrades i och med ovana normander som skulle skriva engelska med franska stavningsregler. Det fornengelska språket förändrades gradvis under medeltidens gång. Folket talade engelska medan hovet och den administrativa klassen som följde i spåren av normandernas invasion (präster, skatteuppbärare med flera) talade franska. Denna franska påverkan kom att bestå i drygt tre hundra år tills Englands band med Frankrike definitivt bröts i och med hundraårskriget (1337–1453). Många högre stånds ord lånades in från franskan. Spåren av denna påverkan märks bland annat i ord för mat. En levande hjort heter "deer" (gammalt germanskt ord, besläktat med "djur"), medan hjortkött heter "venison" (inlånat ord från franskan). Lånorden från denna tid är även ord som används i administrationen inom till exempel militären (till exempel lieutenant av franska lieu tenant, "ställföreträdare"), skatteväsendet och det juridiska systemet. (källa)
  6. Då allt motstånd nu tycktes vara nedslaget, grep sig Alba an med att organisera envåldsmonarkien i Nederländerna. I främsta rummet införde han en omläggning av skatteväsendet, varigenom generalstaternas bevillningar ersattes med oerhört tryckande ständiga skatter, bland annat en skatt av 10% på försäljning av varor, vilken var ägnad att alldeles förstöra köpenskapen. Det redan förut jäsande missnöjet i landet nådde till följd härav sin höjdpunkt, och signalen till dess utbrott gavs genom de så kallade havsgeusernas erövring av staden Brielle vid mynningen av Maas (1 april 1572). Resningen spred sig hastigt till Holland, Zeeland, Utrecht, Friesland och Overijssel. Vilhelm av Oranien gjorde nu ett nytt försök till invasion i Nederländerna, men detta misslyckades, medan den påräknade franska hjälpen blev om intet till följd av Bartolomeinatten. Emellertid återvände han inom kort och blev upprorets ledare. (källa)
  7. Frankrike begagnade bejens död i oktober 1882 till att ännu starkare binda hans efterträdare vid Frankrike. Genom ett nytt fördrag (konventionen i Marsa 8 juni 1883) tvingades den nye bejen överlåta hela den inre förvaltningen, även skatteväsendet och regleringen av statsskulden, åt Frankrike. I ersättning fick han ett årsanslag för sina personliga behov. I praktiken var bejen från och med denna tid inte längre härskare, och Frankrike behandlade landet helt och hållet som en provins. (källa)
  8. Även inre reformer vidtogs av Batory och hans hetman och kansler Jan Zamoyski. En överdomstol (krontribunalet) inrättades, en jesuitakademi stiftades i Vilnius, och orden gynnades på allt sätt. Skatteväsendet reformerades och förvaltningen i det polska Livland ordnades. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.