Skattlägga Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet skattlägga

1. När Risträsks krononybygge skattlades 1812 hette innehavaren Per Andersson. Denne var då innehavare av åker för en tunnas utsäde av korn på "mager och frostländig jord" och hade tillräckligt med naturslåttermarker för att kunna föda en häst, sex–sju kor och ytterligare några småkreatur över vintern. Nybygget hade tillgång till gott mulbete, husbehovsskog och fiskevatten. Det skattlades till 3/16 mantal. (källa)
2. Lägenhetsbebyggelse kan vara "lämningar efter mindre bebyggelseenhet (jordbruksenhet), som inte skattlagts (lämningarna kan bestå av husgrunder, kulturlager eller andra anläggningar)". (källa)
3. Det finns många olika förklaringar till namnet. Tillägget till Hervarsagan gav en uppgift att det skulle berott på att han bars i ett "sköte" (ett veck av en klädnad). Vanligen sätts det i samband med ordet "skatt": antingen att han skattlade jorden (Hans Hildebrand), eller att han var skyldig att betala tribut till någon annan. Vem denne person i så fall skulle vara har det funnits flera förslag på: Påven (i form av Peterspenning, uppfattningen har framförts av Olaus Petri och Henrik Schück) hans son Anund Jakob (Adolf Schück), Sune Lindqvist föreslog att det rörde sig om ärkebiskopen av Hamburg-Bremen, Peter Sawyer att det var Sven Tveskägg, och att det snarast var ett symboliskt underordnande. En variant är att istället att tolka "skatt" som om det hade med hans myntning att göra. Lars Lagerqvist satte det i samband med inskriften "sceat" på en del av hans mynt. Toni Schmid föreslog att det istället kom från skötningen av Husaby till biskopsstolen. En urgammal högtid när fastigheter bytte ägare, där ett stycke jord placerades i skötet på en sittande person, kan också ha spelat in. (källa)
4. År 1760 byggdes det på privat initiativ och bekostnad en kanalanläggning i Norsälvens mynning i Vänern. Denna anläggning fick ingen fortsättning uppför älven. Vid 1700-talets slut gjordes en utredning av lantmäteriet som visade på svårigheter att gå den naturliga vägen via Norsälven, då där fanns ett flertal skattlagda mjölkvarnar, sågar, bruk och flera vattenverk. (källa)
5. I Norge var husmann i äldre tid en hos bonden inneboende lantarbetare, senare kallad innerst. I början av 1900-talet betecknade ordet en bonde som fått brukningsrätt till ett stycke jord utan egen taxering. Jorden var underställd en skattlagd gård och husmannen var skyldig att erlägga en årlig avgift till gårdens ägare eller att mot dagspenning och kost utföra arbete på gården vissa dagar i veckan, således motsvarande en torpare. Husmannens rätt att behålla arrendet fick lagligt skydd 1851, och en lag 1928 gav honom rätt att tvångsinlösa husmanslägenheten. (källa)
6. Vedyxa omtalas första gången i skriftliga handlingar 1358 ('i Vidhusum'). 1426 pantsattes en gård i byn till Uppsala domkyrka. Vedyxa omfattade 1541-69 ett mantal skatte, ett mantal frälse samt en skatteutjord, redan från början bebodd och 1542 skattlagd som ett halvt skattehemman. (källa)
7. År 1835 sålde Per Zachrisson sin hälft av nybygget till sin son Johan Persson, som 1837 fick tillstånd att bosätta sig i Talliden. Olof Zachrisson sålde sin del år 1843 till sin son Olof Olofsson, som blev den förste åbon i Kattisberg. I början av 1870-talet delades de två fastigheterna definitivt och skattlades. (källa)