Skiffertäcka Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder skiffertäcka, varianter, uttal och böjningar av skiffertäcka

Skiffertäcka synonym, annat ord för skiffertäcka, vad betyder skiffertäcka, förklaring, uttal och böjningar av skiffertäcka.

Vad betyder och hur uttalas skiffertäcka

Skiffertäcka uttalas skiffer|täcka och är ett verb skiffertäckte.

Ordformer av skiffertäcka

Aktiv

skiffertäcka
infinitiv
skiffertäcker
presens
skiffertäckte
preteritum
skiffertäckt
supinum
skiffertäckande
presens particip
skiffertäck
imperativ

Passiv

skiffertäckas
infinitiv
skiffertäcks
presens
skiffertäcktes
preteritum
skiffertäckts
supinum

Perfekt particip

skiffertäckt en
~ + subst.
skiffertäckt ett
~ + subst.
skiffertäckta den/det/de
~ + subst.

Alternativa böjningsformer passiv

skiffertäckes
presens

Skiffertäcka är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Hur används ordet skiffertäcka

  1. Kyrkan stod färdig 1903 efter ritningar av Adrian C. Peterson och Carl Crispin. Den byggdes i nygotisk stil med 800 sittplatser. Byggnaden har en sockel av släthuggen granit och tegelfasad. Den har korsarmar i norr och söder och ett smalt torn med spetsig spira i väster. Långhuset och korsarmarna har skiffertäckta sadeltak. Övriga tak är av koppar. (källa)
  2. Vidbo kyrka består av rektangulärt långhus med en smalare, rakt avslutad utbyggnad i öster, sakristia i norr och vapenhus i söder. Utbyggnadens östligaste del utgör det nuvarande koret. Den vitputsade kyrkan är uppförd av natursten, med tegel i vapenhusets gavelröste samt i omfattningar och valv. Samtliga yttertak utgörs av skiffertäckta sadeltak. Ingång till kyrkorummet sker via vapenhuset. Exteriörens medeltida prägel är i stort sett bevarad. (källa)
  3. Magasinet är uppfört i tre våningar under skiffertäckt pyramidtak. Ursprungligen användes byggnaden som spannmålsmagasin, men skrönorna i byarna talade om att där guldet förvarades. Under en period kallades stenmagasinet för "Arkivet" eftersom gruvbolagens gamla arkiv var bevarat där. Det var också under denna tid dynamitförråd för gruvdriften, samt likbod för de som förolyckats i gruvarbetet. (källa)
  4. År 1875 uppfördes en folkskolebyggnad, ritad av P. J. Rapp. Byggnaden är uppförd i två våningar med två tvärställda sidodelar. Fasaden är i rött tegel och med gråstenssockel. Efter en arkitekttävling år 1915 uppfördes en ny huvudbyggnad och en lägre flygel under åren 1922–1925 efter ritningar av Gunnar Asplund. De är uppförda i gult tegel i nyklassicistisk stil och försedda med dekor vid takfoten och gavelpartierna. På entréfasadens gavelparti finns en relief utförd av skulptören Ivar Johnsson. Huvudbyggnaden och flygeln är försedda med skiffertäckt tak. Undersidan på det utskjutande taket är målad med en varm röd färg. Exteriören, interiören och inredningen med armatur, dricksfontäner och inbyggda klädnischer, kännetecknas av en konstnärlig helhet. (källa)
  5. Byggnaden, i dagligt tal kallad Lejondals slott, ritades av Isak Gustaf Clason och brukar i allmänhet betraktas som uppförd i "vasastil". Det finns visserligen detaljer som går att härleda till vasarenässansen, men det finns också tydliga influenser från till exempel Loiredalens slott i Frankrike. Den rödmålade stenbyggnaden består av en huvudvolym i två våningar med högrest skiffertäckt tak och ett markant, runt hörntorn som kröns av en lanternin. Mot norr ansluter en vinkelställd lägre flygel med ytterligare ett runt hörntorn. Byggnaden har vissa likheter med Hjularöds slott i Harlösa socken som Clason ritade ungefär samtidigt. (källa)
  6. Engersgården är ett långsträckt bostadshus i två och ett halvt plan av trä med sockel av putsad sten. Stommen utgörs av liggtimmer klädd med ljust ockragul locklistpanel. Detaljer som fönster, knutlådor, takfotlister med mera är vitmålade. Entrén mot gården består av en betongtrappa och vita parspegeldörrar. Två par kopplade släta och vitmålade kolonner bär upp en balkong med träräcke av dels träspeglar och dels svarvade balustrar. Byggnaden har skiffertäckt mansardtak med valmade gavelspetsar, ovanför balkongen finns en "frontespis" (egentligen en bred takkupa med två fönster) med klassicerande gavelmotiv med pilastrar i hörnen. På vardera sidan sitter mindre takkupor, långsidan mot gatan har en i mitten placerad takkupa, sydvästra kortsidan har en sidoentré och en mindre balkong. (källa)
  7. Brantenbergska huset ligger i stadsdelen Plantaget i nordöstra hörnet av kvarteret Kronan Större, med långsidan mot Hamngatan och gaveln mot Rålinsgatan (före detta Plantagegatan). Byggnadsminnet omfattar ett tvåvånings timmerhus i två våningar med gulmålad panel och skiffertäckt sadeltak. Huset står på tomten Kronan Större 8 som avstyckats från den större fastigheten Kronan Större 5, vilka tillsammans utgör byggnadsminnets skyddsområde. Fastigheten var tidigare bebyggd med ett gathus längs Plantagegatan samt gårdshus längs den västra tomtgränsen. Dessa byggnader är rivna och ersattes i slutet av 1980-talet med ett större trevånings flerbostadshus med gulmålad träpanel längs Plantagegatan hopbyggt på mitten med ett tvåvånings bostadshus i vinkel in mot gården, även detta klätt med gulmålad panel. Båda husen har tegeltäckta sadeltak. En ny gårdslänga med tegeltäckt pulpettak och gulmålad träpanel har uppförts längs den sydvästra tomtgränsen bestående av en carport närmast Hamngatan hopbyggd med en servicebyggnad med tvättstuga och pannrum för bergvärme längre in på gården. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.