Skifteskarta Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet skifteskarta

1. Det ursprungliga Tågarp var en frälseby under Sireköpinge säteri och bestod av 10 hemman. I skjutshållssystemet, som utvecklades under 1600-talets andra hälft, var Tågarp en av anhalterna på vägen mellan Göteborg och Malmö. Skifteskarta från år 1755/1756 över Tågarps by visar att där man idag finner samhället, fanns inget annat än gästgiveriet. Gästgiveribyggnaden av idag uppfördes på 1880-talet, efter att en brand ödelagt den gamla gästgivaregården. Tågarps tid som tätort inleds i samband med järnvägens framdragning. Det kom dock att dröja cirka 50 år innan man kan tala om annat än spridd bebyggelse. Mot 1800-talets slut förtätades bebyggelsen och villorna växte fram. Säteriet i Sireköpinge var under 1700-talet en av de största gårdarna i Skåne och var kungsgård fram till 1547. Mangårdens vitputsade huvudbyggnad med två flyglar härrör från tidigt 1800-tal, medan ladugårdskomplexet i gråsten till sina äldre delar härrör från 1700-talet. (källa)
2. År 2002 blev Råshult ett kulturreservat på 42 hektar med gårdsmilljö, inägomarker och utmarker som gränsar mot Såganässjön. Linnés Råshult var tidigare ett kyrkoreservat som biskopen i Växjö stift Jan Arvid Hellström invigde den 29 april 1992. Landskapet har återskapats till sitt utseende på Linnés tid med småskaliga åkertegar, skogsbete och ängsmarker. Stegvis återuppbyggdes också trägärdesgårdarna. Utgångspunkt för arbetet var Laga skifteskartan från 1841, men också Linnés egna beskrivningar från den Öländska och Gotländska resan 1741 och den Skånska resan 1749. (källa)
3. I området finns ett stort antal både äldre och yngre röjningsrösen i tre olika varianter. De äldsta röjningsrösena är sannolikt från äldre järnåldern, vilket gör att huvuddelen av reservatets norra del är klassat som fossil åkermark. I reservatet finns även ett flertal stenmurar som visar att området användes för jordbruk fram till 1800-talet. På skifteskartan från 1842 benämns området som "Afrösningsjord", vilket var ett begrepp för mark som inte var odlingsvärd. På den ekonomiska kartan från 1915 är större delen trädbevuxet, vilket bekräftas av flygbilder över området från 1947. (källa)