Skiljeställe Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet skiljeställe

1. Skogsbruket i länet ökade under 1800-talet, och transporten av timmer skedde huvudsakligen via älvar och andra vattendrag. År 1883 bildades Uman flottningsbolag, som senare bytte namn till Umeå flottningsförening. Umeås första skiljeställe anlades vid Gammhultet, nära landskyrkan på Backen, men flyttades åren 1891–1914 till Nyhult vid Böle, även det nedströms Backenkyrkan. Men flottningen fortsatte att öka. Då den breda, oreglerade Umeälven omöjliggjorde sortering på försommaren, behövdes en plats där vattenflödet kunde regleras med hjälp av dammar. Valet föll på Lillån, den smalare älvfåran väster om Ön, som dittills hyst båttrafiken på älven. (källa)
2. Vassholmen är en ö i Kalixälven, belägen i centrala Kalix. På ön anlades på 1890-talet ett skiljeställe för timmer och timmerhanteringen pågick till 1979. Området har ett högt kulturhistoriskt värde och ingår även i ett av länets riksintressen för naturvård. (källa)
3. Dyvelstens flottningsmuseum i Dyvelsten, Forshaga kommun är ett levande arbetslivsmuseum i en bevarad autentisk industrimiljö mellan Klarälvens västra strand och Riksväg 62. Här i älven fanns tidigare Löveds skiljeställe, där timret sorterades efter ägare och i olika kvaliteter för att sedan buntas inför bogsering. I museets samling finns flera bogserbåtar, bland annat Lusten 8 med en Seffle tändkulemotor. Två flottarkojor ingår också i museet. Den ena används som kafé medan den andra är helt ursprunglig. (källa)
4. Timmerflottning bedrevs i Lögdeälven fram till 1969. Total fanns 351 km flottleder i Lögdeälven och mynningsområdets delta genomskärs fortfarande av en rak kanal som hör samman med det skiljeställe som anlades där. Ett vattenkraftverk fanns förr i Hyngelsböle, men det är rivet och numera råder förbud mot vattenkraftsutbyggnad i Lögdeälven enligt 4 kap. 6 § i Miljöbalken. (källa)
5. Dalälven var tidigare en viktig flottled och flottning av timmer till sågverk och gruvor är belagt sedan 1600-talet på Dalälven, till stor del pådrivet av det kungliga förbudet från 1607 att avverka skog närmare än en mil från Falu koppargruva. Flottningens höjdpunkt nåddes 1952, då cirka 30 miljoner stockar flottades på Dalälven var då Sveriges flitigast nyttjade flottledssystem. 23 september 1971 anses vara den officiella slutdatumet för flottning i Dalälvens nedre delar, då de sista stockarna passerade Färnäs skiljeställe. Då det fanns timmerupplag kvar pågick dock flottning i nedre delar av älven som fortfarande fick användas som flottleder. I resten av älven upphörde flottningen 1970. 1973 avlystes de sista delarna av Dalälven, och 1977 var flottledssystemet helt avvecklat. (källa)