Skioptikonbild Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet skioptikonbild

1. Före 1890-talet fanns inga fasta filmsalonger i Stockholm. Det fanns inte heller det vi idag kallar för film utan man kunde visa händelser i stereoskop- och skioptikonbilder. Vid 1800-talets slut fanns i Birger Jarlspassagen en rad med mutoscope (tittskåp med fotografier som gav en illusion av rörelse när de vevades fram). Än så länge var det lustiga apparater utan större betydelse som ställdes ut på nöjesfält. (källa)
2. Småskolebyggnaden (nuvarande fastighetsbeteckningen Skioptikonbilden 4) förvärvades i början av 2000-talet av bygg- och fastighetsföretaget Järntorget Bostad AB som byggde om den till 14 bostadsrättsradhus kallade "Tallringen", färdiga 2006. (källa)
3. Lasse Westman är född i byn Nysved, Sunne församling (Z), (numera i Östersunds kommun). Hans mor hade hönseri och fick i mycket bidra till familjens försörjning. Enligt egen uppgift blev han mycket tidigt intresserad av bild genom en farbror som var missionär och visade skioptikonbilder vilket inspirerade till att den unge Lasse gjorde egna små "filmer" av ihopklistrade seriestrippar. Han började tidigt arbeta som typograf och började rita skämtteckningar för bland annat tidskrifterna Lektyr, Se och Expressen med signaturen Dubbelwe. Arvodena gjorde att han kunde komma in på konstskola vid Stiftelsen Kursverksamheten och senare vid Beckmans konstskola. 1964 kom han i kontakt med författaren Sven Wernström och tillsammans gjorde de en film för en tävling i TV. Resultatet blev filmen "Vad sa kinesen?". För vinstpengarna köpte han en egen filmkamera av märket Paillard som kommit att hänga med honom under åren. Sin första egna film, en halvdokumentär, gjorde han om sin son Pierre (f. 1959) "Var har du varit? - Ingenstans - Vad har du gjort? - Ingenting". Han fick in en fot vid TV där han kom i kontakt med Lars Bäckström (f. 1926), som tidigare varit verksam i Uppsala Studenters Filmstudio, och som enligt Lasse W. betytt mycket för svensk kortfilm. Med Sven Wernström reste han till Kuba 1966 och gjorde en serie filmer. Till del finansierades filmandet av skriva reportageartiklar för Lektyr och teckningar för Se. Han gick sedan Dokumentärfilmskolan 1967 och kom att göra en serie filmer i Afrika. Enligt utsaga fick han sparken från TV för filmen "Löpande band" 1969 som skildrade arbetsförhållandena vid L M Ericsson. (källa)
4. Rosenlund dokumenterade folklivet även på film, bland annat olika religiösa riter på de orter där han arbetade. På besök i hemlandet 1922 och 1931–1932 höll han populära föreläsningar för allmänheten och visade skioptikonbilder och filmer som väckte stort intresse. (källa)