Skogsbolag Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet skogsbolag

1. Med jaktmark menas en jordbruksfastighet eller skogsfastighet. I Sverige är jakträtten kopplad till markägandet och ibland hanterad av ett viltvårdsområde. En markägare är därför även jakträttsinnehavare på sin fastighet. Om markägaren själv inte jagar eller är en juridisk person, till exempel ett skogsbolag kan jakträtten upplåtas mot betalning åt annan person eller en jaktklubb. Sådana jakträttsupplåtelser kallas felaktigt för jaktarrende i folkmun (läs mer under arrende). En jakträttsupplåtelse upprättas med ett kontrakt och ger jaktarrendatorn suverän tillgång till jakträtten i markägarens ställe. I kontraktet ingår ofta att jaktarrendatorn även skall bedriva en adekvat viltvård. En jakträttsupplåtelse av arrendetyp gäller oftast över en flerårsperiod. Av Sveriges c:a 260 000 jägare arrenderar c:a hälften sin jaktmark av skogsbolagen, staten (Sveaskog), stiften m.fl. Den andra hälften jagar på mark de själva eller deras släktingar äger. (källa)
2. För att erhålla jakträtt inom ett vvo krävs att man äger mark av jaktlig betydelse, i regel jordbruks- eller skogsmark om minst 5 hektar. Vilka marker som har jakträtt i området framgår av Länsstyrelsens beslut om bildande. Ofta gäller regeln att en markägare har en jakträtt på varje påbörjat 100 hektar, men det kan skilja mellan olika områden då detta beslutas av viltvårdsområdesföreningen då de fastställer sina stadgar. Den som inte äger egen mark kan arrendera en jakträtt av till exempel ett skogsbolag på mark som ingår i ett jaktvårdsområde. I norra Sverige förekommer även att viltvårdsområden säljer dagkort för småviltjakt, s.k. korttidsjakt. (källa)
3. Det är en bred utbildning, med möjlighet till omfattande fördjupning, som framförallt syftar till ledande och rådgivande arbetsuppgifter inom skogsbruket och närliggande branscher. Många jägmästare arbetar som skogskonsulenter eller chefer vid Skogsstyrelsen eller som skogsförvaltare och liknande hos skogsbolag som SCA, Sveaskog, Stora Enso, Siljan Skog m.fl. Andra exempel på arbetsuppgifter är som skogsvärderare och fastighetsmäklare eller som lärare och forskare vid SLU. (källa)
4. I Lappland tillkom allmänningsskogar i samband med avvittringen 1873–1925. När avvittringen tidigare genomförts i andra delar av Norrland hade de stora skogsarealer som tilldelats enskilda hemman i många fall snart köpts upp av skogsbolag. För att motverka detta avsattes vid avvittringen i Lappland en del av skogsanslagen till allmänningar för gemensamt bruk. Exempelvis omfattar Arvidsjaurs allmänning, som ägs gemensamt av socknens (idag kommunens) ägare till mantalssatta fastigheter, numera (2015) 320 km² (32 000) hektar, med sammanlagt 1 600 delägare. I Dalarna motsvaras allmänningsskogarna av besparingsskogar avsatta i samband med storskiftet. Både besparingsskogarna och allmänningsskogarna omfattas av Lagen om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna. (källa)
5. Den svenska skogen ägs till cirka 50 % av privata skogsägare medan skogsbolag (SCA, Holmen, Bergvik Skog med flera) äger cirka 25 % och det allmänna (Sveaskog, stift, kommuner) äger resterande 25 %. Skogsbruket, och dess förädlingsindustrier, är av stor betydelse för samhällsekonomin. Såväl sågverkens trävaror som massaindustrins pappersmassa och papper exporteras i stor omfattning och utövar ett positivt inflytande på landets handelsbalans. Knappt 15 % av Sveriges varuexport, eller drygt 100 miljarder kronor, utgörs av skogsindustrins produkter. Skogen utgör även en allt viktigare energiråvara, flis- och pelletseldning används både småskaligt för uppvärmning och storskaligt vid värmeverk och kraftvärmeverk. Skogsbruk är viktigt för basnäringen. (källa)